forts 18890831finland.jpg
Fortsättning från tidninge Finland 18890831
forts 18890831finland.jpg
1834–1890
56 år vid dödsfallet
Navigera i släkten
Klicka på en person för att följa den grenen.
Levnadsöversikt
13 mar 1834
⌖ Straussberg
11 dec 1890
⌖ Riga
Om personen
Ihjältrampad av en elefant under en cirkusföreställning i Riga.
Återigen ett av Richards stora verk. Läs och begrunda. Man tog sej allså runt i Europa med alla dessa djur. Minst 36 arter. TACK RICHARD:1) Indiska Elefanten
1) ( Elephas indicus )
Är ett kort och klumpigt djur med ofantligt hufvud, bred panna och kort hals. De temligen höga, pelarlika benen hafva fötter med fem tår. Fotsulorna äro platta, hornaartade. Elefantens viktigaste lem är snabeln, en förlängning af näsan, som utmärker sej för sin rörlighet, känslighet och framför allt genom sitt fingerlika utskott i spetsen, som är både lukt-, känsel-och griporgan. Betarne växa oupphörligen och uppnå derigenom ofta en ofantlig längd samt en vigt af 75 till 90 kilogr. Elefantens storlek öfverskattas vanligen något. ¿Mycket stora hanar äro från snabelns till svansens spets ungefär 7 m. långa; deras höjd öfver skuldrorna uppgår till 3,50 eller högst 4 m. Vigten lär vexla mellan 3, 000 och 4,000 kilogr. Indiska elefantens fädernesland är främre och bortre Indien.
Elefanten tyckes blott vara klumpig, i sjelvfa verket är han ganska vig. Med snabeln utför elefanten de mest beundransvärda rörelser. Man kan säga, att snabeln användes till hvarje slags arbete och på alla möjliga sätt, ty det är rent af omöjligt att upptäcka allt, som djuret kan förrätta med densamma.
2) Lejon och Lejoninna från Berberiet
( Leo Barbarus )
Lejonet har från urminnes tider betraktats såsom djurens konung. Dess viktigaste kännetecken bestå i den starkt bygda kroppen med korta, glatta hårväxten, samt i det breda ansigtet med de smö ögonen.- Lejonets styrka, djerfhet och med äro kända sedan långt tillbaka. ¿ I jämförelse med dom öfriga kattdjuren är det stol och ädelt. Det igenkänner efter flere år sin fordne vaktare, om ej ansigtet och blicken, så på ljudet af hans röst. I synnerhet ihågkommer det välgerningar.
I äldre tider hade lejonen mycket större utbredning än nu. På romarnes tid funnos de icke blott i hela Afrika och sydvestra Asien, utan äfven i Grekland, Makedonien, Syrien och Palestina. Hvarje lejon behofver så mycket föda, att ett större antal af dem ej längre skulle kunna skaffa sig sitt uppehälle i samma trakt. ¿ Utväxta hanlejonet har en höjd ofver marken af 80-90 cm. Och en längd af 1,5 m. utom svansen, som är 80 cm. Lång. I fångenskapet uppnår lejonet 60-70 års ålder, dock behöfver det god föda och skötsel.
Oaktadt lejonet dödar alla djur genast, påstår man, att det håller den menniska, som det anfallit, under sina klor en stund och först senare med tassen gifver henne dråpslaget i bröstet.
3) Lejoninna från Senegal
Som afvart anses Lejonet från Vestafrika ( Leo senegalensis ), som utmärkes genom tät, ljus man, under det Kaplejonet ( Leo capensis ) har mörk man. Persiska lejonet ( Leo percicus ) är mindre och dess man består af blandade bruna och svarta hår. Det var denna art, som i äldre tider föekom ej blott i Palestina utan äfven i Grekland eller åtminstone på Grekiska halfön.
4) Jaguar
( Leopardus onca )
Detta djur är det mest fruktade af alla verldens rofdjur. En fullväxt Jaguar har en längd af 1,45 m., och höjden öfver skuldrorna är ungfär 80 cm. Mest talrik finnes han i Sydamerikas tempererade delar, längs floderna Parana, Paraguay och Uruguay. I boskapshjordar anställer han ofta betydlig skada och i synnerhet begifven på ung hornboskap, hästar och mulåsnor. Har en jaguar en gång smakat menniskokött, blir detta hans älsklingsföda.
5) Landbjörn
( Ursus arctos )
Han förekommer i Sibirien äfvensom i Sverige, i synnerhet i norrbotten, Jemtland och Herjedalen samt vissa delar af Vesterbotten. Han uppnår en längd af 2 till 2,20 m., en höjd öfver bogarne af 1 till 1,25 m. och en mellan 150 och 200 kilogr. Vigt. Han har 36-40 tänder och är ingen kostföraktare, utan håller tillgodo med allt ätbart. Han är ringa begåfvad på förståndets vägnar, temligen dum, likgiltig och trög. Han är icke i stånd att hysa verklig vänskap för menniskan; maten älskar han mera än vårdaren och blir alltid gent emot denne rå och farlig.
6) Hyena
( Hyena striata )
Deras hemland är södra och vestra Asien; allmännast förekomma de dock i Afrika. Vanliga längden är omkring 1 m. Man brukar framställa dem såsom det förfärligaste vidunder af grymhet, blodtörst och lömskhet, och i flera menagerier underlåter förevisaren aldrig att till okunniga åhörares fasa berätta, huru de skända kyrkogårdarne; uppgräfva grafvarne och uppäta liken. Vetenskapen har ej förmått utrota dessa osanningar, som hafva behållit sig från urminnes tider. Deras läten omvexla med högre toner samt med mumlande eller morrande ljud. Den, som första gången hör dessa ljud, kan knappt undgå att känna en lätt rysning. Alla hyenor angripa blott sådana djur som ef försvara sig, såsom får, getter, antiloper, grisar och dylika, och äfven dessa blott från sidan. Bäst tycka de om as. I det inre af Afrika äro Hyenorna ännu idag de, som taga hand om slafvarnes och de fattigas lik, hvilka man kastar ut åt dem att kalasa på. I Sydafrika uppgräfva de hottentotternas vårdslöst nedmyllade lik, - och deraf torde alla de fasliga historierna om dem hafva uppkommit.
7) Tvättbjörn
( Procyon lotur )
Deras hemland är Nordamerika. Numera äro de sällsyntare än förr. Detta djur uppnår en längd af 65 cm. Med en 25 cm. Lång svans samt en höjd af 30-35 cm. Öfver bogarne. Sitt namn har Tvättbjörnen fått af sin besynnerliga vana att doppa födan i vatten och gnida henne mellan framtassarne, liksom för att tvätta henne. Han äter allt ätbart; kaniner, vilda drufvor, omogen majs och dylikt, foglar och deras ägg, fisken i vattnet, kräftdjur och musslor. Tvättbjörnens kött ätes, och af hans fäll får man ett ypperligt pelsverk.
8) Snabel- eller Näsbjörnen
( Nasua leucorhyncha )
Deras hemland är Brasilien, och de uppnå en längd af 1 m. och en höjd af 30 cm. Öfver bogarne. Deras föda består av mask och skalbaggar, kött och växtämnen. Bland deras sinnen står lukten främst, dernäst hörseln.
9) Kragbjörnen
( Ursus tibetanus )
Deras namn bära de huvudsakligen derför, att under halsen befinner sig en hvit strimma i form af en krage. -¿Deras fädernesland är nepal, Japan och Kina. De visas ytterst sällan i Europas menagerier.
10) Järfven eller Filfrasen
( Gulo borealis )
är 95 cm. Till 1 m. lång, hvaraf 12 till 15 cm. Komma till svansen, och 40 till 50 cm. Hög. Nosens hårbeklädnad är kort och gles, fötternas tät och glänsande, bålens lång och yvig, särdeles längs sidorna: kring låren och på svansen är den likaledes särdeles lång. Hjessa och rygg äro brunsvarta, med inblandade gråa hår, ryggen, kroppens undersida och benen svarta, en fläck mellan ögon och öron är ljusgrå, likaså det band, som från skuldran till svansroten löper längs sidorna. Bottenullen är grå, på undersidan mera brun. Detta djur sägas bebo hela den nordliga delen av jordklotet. Den sydliga gränsen för dess utbredning i Europa har under tidernas lopp flyttat sig allt högre mot norr, så att det för närvarande har sitt egentliga stamhåll i Sverige ( hufvudsakligen i de fyra nordligaste länen, mindre allmänt i kopparbergs och Vermlands län ), Norge, Stor-ryssland, företrädesvis trakterna kring Hvita hafvet, hela Sibirien, Kamtschatcha och Nordamerika.
11) Sibirisk varg
( canis lupus, Lupus vulgaris )
Denna liknar en stor, högbent, mager hund som bär sin svans hängande i stället för uppåtböjd. Den långåriga svansen räcker långt nedom hasleden, käkpartiet är utdraget och spetsigt, ögonen snedt stälda och öronen alltid uppåt ridgade. Pelsen rättar sig efetr klimatet med afseende på såväl hårväxt som färg. I nordliga länder är håret långt, sträft och tjockt, längst på underlifvet och låren, buskigt på svansen, tjockt och upprättstående på halsen och sidorna, i sydliga trakter mera kort och sträft. Färgen är vanligen smutsigt gulgrå med svart inblandning. Sommartiden stöter grundfärgen mera i rödt, vintertiden deremot i gult-i norden är den ljusare än i södern, der den blir svartaktig. Den fullväxta vargen är omkring 1,60 meter lång, den 45 cm. långa svansen inberäknad; höjden omkring 85 cm. Honan har svagare kroppsbyggnad, spetsigare nos och tunnare svans.
12) Vanliga Piggsvinet
( Hystrix cristata )
är större, men icke längre än gräflingen, och dess yfviga taggbeklädnad låter det synas ännu tjockare än det verkligen är. Dess längd är 65 cm. utom den 11 cm. långa svansen; höjden öfver skuldrorna är 24 cm. och vigten vexlar mellan 15 och 20 kilogr. Läns halsen finnes en man, bildad af starka bakåt riktade, ganska låna borst, hvilka kunna uppresas och nedläggas efter behag. Den öfriga delen af kroppens ryggsida täckes af en längre eller kortare, från 15-40 cm. långa, glatta och uddvassa löst i skinnet sittande och derför lätt affallande taggar, hvilkas färg är omvexlande svart, brun och hvit vid roten, men alltid hvit i spetsen. Alla taggarne kunna genom en stor och stark muskel, som utbreder sig under djurets hud efter behag uppresas eller ned läggas. För närvarande finne Piggsvinet längst Medelhafvets kust, synnerligast i Algeriet, Tunis, och tripolis ned till Senegambien och Sudan. ¿ Piggsvinet för ett dystert erenitlif, som också bäst passar sig för dess slöa sinnen. Födan består af allehanda växter, såsom tistlar och andra örter, rötter, frukter, blad och bark. Då det är mycket uppretadt , stampar det med bakfötterna i marken, och om man lyfter upp det , låter det höra ett doft grymtande, något liknande svinets. Taggarne äro alls icke anfallsvapen, utom tvärtom det stackars djurets försvar. ¿ Någon skada kan man icke säga att Piggsvinet tillfogar menniskan, men likväl förföljet det ifrigt. Taggarne användas på mångahanda sätt och köttet är njutbart.
13) Agutin, Gutin eller Guldharen.
( Dasyproeta agut )
deras hemland är Guyana, Suranien, Brasilien och norra Peru. Man finner honom der såväl i de fuktiga urskogarne som i de mer torra skogstrakterna. Agutinen, som är en af de vackraste med lemmar af harslägtet, har en längd af omkring 40 cm. ; svansen är blott 1,5 cm. lång. Hans föda består af alla slags växtdelar, från nötterna till blomman, och han knäcker de hårdaste nötter.
14) Pungräfven.
( Cynocephalus Hamadryas )
Deras hemland är nya Holland. Dessa djur hafva mellan ljumskarne ett hudveck eller pung, hvari de små outvecklade ungarne vid födseln instickas och fastsuga sig vid spenarne.
15) Hamadryaden eller Kappbabianen.
( Cynocephalus Hamadryas )
Kappbabianen förekommer tämligen allmänt öfverallt på Abesiniens och Syd-Nubiens bergiga kuststäckning. Från de högre bergen vandra de stundom i skaror ned till Samcharas kullar eller till ökensträckan vid hafskusten; men hufvudmassan stannar alltid qvar i högfjällen.
När babianerna sitta stilla, tiger hela sällskapet, så länge icke något störande visar sig. Annalkande människor eller boskapsdjur aflocka en eller annan i flocken några egendomliga ljud, som närmast kunna liknas vid skallet af flera hundar och som sannolikt blott åsyfta att väcka de öfrigas uppmärksamhet. Men om en människa eller ett rofdjur närmar sig på ett oroväckande sätt, framkallas de mest olika toner. Mest träffande kan man jämföra en oroad babianflocks läten med grymtandet af en mängd svin; men dessemellan höras ljud , som påminna om leopardens tjut, än om en tjurs bölande. Hela sällskapet väsnas om hvarandra. Alla stridbara hannar rycka fram till kanten af klippan och kasta spejande blickar ned i dalen; ungarne söka skydd hos de äldre, de små hänga sig vid mödrarnes bröst eller klättra upp på deras rygg och därefetr sätter sig hela tåget i rörelse och skyndar derifrån, springande och hoppande på alla fyra.
Apor.
16) Makak ( Macacus cynomolgus ). Med namnet Makak eller Makako betecknar man Guieneakusten apor i allmänhet, men inom vetenskapen har man förbehållit detta namn åt en ej synnerligen talrik grupp hvars medlemmar lefva dels a) i sydöstera Asien, dels b) i Afrika.
17) Sällskapsapor. Deras hemland är Stillahavsöarne.
18) Drillapans ( Papio leucopheus ) hemland är Guldkustan vid Guinea. Hon är ytterst retlig, och kan af ilska falla ned och dö. I sitt hemland är hon starkt hatad och fruktad af negrerna, emedan den brukar vid negrernas frånvaro infinna sig i stora massor vid deras bostäder och plåga och misshandla deras barn.
19) Husarapan ( apa med röd anus ) har en jemförelsevis långsträckt kropp. Ofvan är hon grönbrun, ansigtet och sittvalarne äro karmosinröda. Hon är ytterst retlig. Hennes hemland är Vestindien.
20) Kapucinerapan ( Cebus capucinus ) kännes framför allt igen på sin redan under den tidigaste ungdom nakna, skrynkliga, ljust köttfärgade panna. Kroppens längd är 45 cm. Kapucinerapans utbredningsområde sträcker sig utöfver södra vändkretsen och Anderna. Från Bahia till Columbien är hon öfverallt allmän. Hon tillbringar sin mesta tid i träden och lemnar dessa blott för att dricka eller göra en påhelsning i ett majsfält. Vanligen träffar man henne i små familjer af 5-10 medlemmar. Hon är skygg och derför svår att iaktaga.
21) Kungapor från Borneo.
Två exemplar af Bezoarantilopen.
( Cervicapra bezoartica )
22) Bezoarantilopenspelar en vigtig roll i den indiska gudaläran. I hinduernas djurkrets intager han stenbockens plats, och han är, jemte åtskilliga andra djur, helgad åt Gudinnan Tchandra eller månen. Otaliga qväden prisa hans skönhet. Han är ej olik vår dofhjort, men mindre, smärtare och sirligare till sina former. Hornen hvilka hos detta slägte blott tillkomma hannarne, bilda nästan raka, 14 tum långa, ringlade skrufvar; på pannan stå de nära tillhopa, men afståndet mellan spetsarne uppgår till 9 tum. Gamla bockar äro nästan svarta, getterna mera gråa, de unga djuren äro bruna och roströda, alla hafva mer eller mindre hvit buk. Bezoaranantilopen bebor främre Indien, särskildt Bengalen, och lefver i hjordar om 50-60 stycken.
Foglar.
23) Pelikan ( Pelicanus anocrotalus ). Deras hemland är dels Afrika, Asien och Södra Amerika. De flyga mycket skarpt och hafva en ovanlig förmåga att uppstiga i höjden. Pelikanen lefver uteslutande af fisk. Den fångade fisken undergår en slags tuggning i näbbsäcken innan den nedsväljes, och denna operation gör den såsom födoämne tjenlig för deras ungar. Det är förmodligen de blodiga märken denna process efterlämnar, som gifvit anledning till fabeln, att Pelikanen föder sina ungar med blod. Pelikanens längd är 5-6 fot, och har ej förut förevisats i Sverige.
24) Den gulbröstiga blå aras Sittac ararauna ) hemland är Guaiana och en del av Brasilien.
25) Den stora röda ara ( Ara maco ) från Brasilien.
26) Den lilla röda ara ( Ara aracanga ) är sharlakansröd, vingar och stjertfjädrar blå, de största vingfjädrarne gula med gröna spetsar. Denna fågels hemland är Brasilien.
27) Kakadua ( Cacatus ) hafva en hufva af långa, smala i två rader stående fjädrar, hvilka de efter behag kunna uppresa eller nedlägga. Hemland: Östiniska öarne.
28) Kakadu ( Cacatus sulphureus ) är hvit med krusad hufva, stjertendan och vingarnes undersida och oftast äfven kinderna svafvelgula.
29) Rosenkakadu. Deras hemland är Abbesinien.
30) Papegojor ( Pezeporus formosus ) hafva vacker grön färg. Hemland: Sydamerika.
31) Örugglor ( Otus ) Dessa ugglor hafva gulröda ögon och tvenne fjädertofsar, so liknar öron. De kunna jaga både natt och dag och göra skada på ung fågel. De lefva alltid parvis, och ett sådant par tål icke andra ufvar i sitt grannskap.
Kräldjur.
32) Jetteboaormen ( Boa constrictor ) får en lägd af ända till 40 fot. Hemland: Brasilien.
33) Boa ( Anaconda ) får en längd af 30 fot och är den största af alla afrikanska ormar.
34) Boa Python ( Python ) får en längd af änd till 20 fot. Deras hemland är Ganges stränder i Indien.
Dessa kräldjur matas i tamt tillstånd vanligtvis en gång i månaden med kaniner eller marsvin, hvilka de förtära lefvande. De kunna vara utan föda ända till 6-7 månader, men ej utan värme i 24 timmar. I sitt vilda tillstånd och när ormen är fullväxt förtär den äfven större djur, såsom getter, gazeller, rådjurskalfvar, antiloper med flera. Dessa ormar hvilka icke äro giftiga, blifva de oaktadt farliga för menniskan genom sin storlek och styrka. De krossa ihjel menniskor och boskap samt andra större djur.- År 1827 blef vår landsman L.H. Roos af Hjelmsäter dödad dödad i Södra Amerika af en Boa constrictor.
35) Krokodiler ( crocodilus vulgaris ) De finnas i afrikas floder och blifva ända till 25-30 fot långa. Vetenskapsresande träffade dem mest i Morgonlandets arkipelag, der de på timmas vägsträcka anträffade 10-12 stycken. Med oerhörd glupskhet uppsluka dessa djur allt, friskt eller ruttet, som passar i deras stora gap. Ett stort antal menniskor blifva årligen rof för dessa glupska djur, som tyckas liflöst ligga vid stränderna och vänta på rof. Oftast och mest fånga dessa djur hjortar, vildsvin, hundar, apor och getter som komma till floderna för att dricka.
36) Alligator Alligator lucius ) De lefva i Nordamerikas floder, hufvudsakligen i Missisippi och dess bifloder. Såväl krokodilen som Alligatorn äro mycket stora vattendjur, lefva mest av fisk, men anfalla äfven större djur och menniskor. Honorna lägga i högar af växtämnen, omkring 20-60ägg, som af solen utkläckas. Krokodilen och Alligatorn blifva fullväxta först vid cirka 100 års ålder och kunna i vilda tillståndet uppnå en ålder af ända till 1000 år.
Dokument & bilder
Fortsättning från tidninge Finland 18890831
forts 18890831finland.jpg
Ett bidrag från ACE, tack så mycket. I våra försök att kartlägga familjen Eisfeldt ser vi nu att dom var i Östersund 1887-08-24 genom den här annonsen. Här kan vi se att 1887-08-26 hände en olycka med elefanten Shemir. Men att man ändå stannade i Östersund och förevisade sitt menageri. Tack Ann-Charlotte.
Notis_i_J...jpg
Från mantalsskrivningen år 1873 Akrobaternas hus, Lilla Glasbruksgatan 21.
Alexander_Eisfledts_familj_1872_Mantalsuppgift.JPG
Tack ACE för annonsen som visar att Alexander vart kvar i Östersund trots olyckan. Den här annonsen är från 1887-08-26.
Annons2_i_...jpg
Från Åbo underättelser 18760916 sidan 1.
18760916åbo.JPG
Ännu en bild som jag fått från Richard Brun. Som han scannat ur en tidning. Helt otroligt att dom reste omkring med alla dessa djur. man blir imponerad. Tack Richard.
menageri3.JPG
Richard
Hufvudstadsbladet_no_243.JPG
Tack ACE för annonsen som visar att Alexander vart kvar i Östersund trots olyckan. Den här annonsen är från 1887-08-31.
Annons3_i_...jpg
Ännu en scannad artikel från Richard. Här kan man läsa ur det skedde en olycka under en tågresa med menageriet. Tack Richard.
menageri5.JPG
- Hr Andersen förevisade ohyfsade och hr Eisfeldt wärdelösa bilder. Äfwen annat ofog blef man wittne till. Kosacker och ryska soldater till ett antal af 50 eller 60 begynte obarmhertigt prygla oskyldige marknadsbesökande midt på stadens torg.
Tavastehus1876Morgonbladet_no_227.JPG
Annons_i_...jpg
Tack Richard.... En artikel från Åbo Underrättelser där jag skurit ut det som handlar om Det Eisfeldtska menageriet. Lägger ut en bild till med forsättningen som bland annat handlar om Lejontämjerskan Jenny Olga Bergström.
Kopia av Åbo_Under...JPG
Det var det här torget som man var på med sitt menageri. Kortet är taget några år senare men kan ändå ge en bild av hur det såg ut.
nytorgetöstersund.jpg
Ett bidrag från ACE, tack så mycket. I våra försök att kartlägga familjen Eisfeldt ser vi nu att dom var i Östersund 1887-08-24 genom den här annonsen. Vi kan också se i en annan notis att 1887-08-26 hände en olycka med elefanten Shemir. Men att man ändå stannade i Östersund och förevisade sitt menageri. Tack Ann-Charlotte.
Annons_i_...jpg
Från Sundsvalls tidning 1888-11-24
lejonungar.JPG
En genomgång av en passande dagstidning i Karlstad åren 1886-88 (liksom en läsning av en Falkenberg/Halmstads-tidning för 1886) skulle kunna ge reportage från menageriets besök. I de finska tidningarna några år senare finns ju rätt utförliga artiklar om besöken. Jag minns särskilt en där det skrevs att skolbarnen fick ledigt från skolan för att besöka det lärorika menageriet.
EISFELDTS_MENAGERI_I_KARLSTAD_-_ANNONS.JPG
Tack Richard..... Ja då ska väl dödsdatumet för den tråkiga händelsen vara löst?
Wiborgsbladet_no_1_[torsd._1_jan_891].JPG
Ännu ett urklipp från Richard. Ja hur tog man sej till Tavastehus? Man skulle vilja ha vart med.
menageri2.JPG
Männingar !
Här kan läsas om att elefanten Schemir spelade positiv och trummade, likaså att Jenny Olga Bergström, hustru till Alexander E:s son Gustav, stack in huvudet i lejonets gap...
Tammerfors Aftonblad 7 juni 1889 (no 45).
Tammerfors_Aftonblad_no_45_(7_juni_1889).JPG
Från Åbo underättelser 1876-09-15 sidan 1.
18760915åbounderättelsersid1.jpg
Åbo tidning sidan 2. En annons om Alexanders menageri. 18890512.
18890512åbotidnsid2.jpg
Från Huvudstadsbladet 1876-10-01 sidan 4.
18761001huvudstadsbladetsid4.jpg
Från en Finsk tidning september 1889
lejondop.jpg
Från tidningen Hämäläinen 18890914. Där står bland annat om den Musikaliske Elefanten Shemir. ( cirka ett år innan Schemir tappade sin " herre " Alexander Eisfeldt i backen i Riga. Sen står det också om Gustaf Eisfeldts fru Olga lejontämjerskan.
hämäläinen18890914sidi.jpg
Här var Alexander i Uppsalas centrala delar och uppträdde. Datumet var troligen 1875-10-03. Ann-Charlotte Eisfeldt har precis fått den från Kungliga biblioteket.
18751003uppsala.jpg
Alexander Eisfeldts dödsnotis frå kyrkoboken i Riga 1890.
alexanderriga.jpg
Samma annons på finska
eisfeldtin.jpg
Alexander Eisfeldt i Östesund nån gång på 1880-talet. Med fanns nog stora delar av familjen. Bland annat Olga Victoria Bergström som var gift med Gustaf Eisfeldt.
alexanderöstersund.jpg
Faluposten 18850829. Här står att Alexander Eisfeldt dom två senaste söndagarna haft öppet på otillåten tid och därför får böta 10 kronor.
böter10kronor.jpg
Från tidningen Finland 18890831
18890831finland.jpg
Från tidningen Östra Finland 1889-09-23, lite drygt ett år innan Alexander dog i Riga
18890923östrafinland.jpg
menageriöstersund.jpg
Demoiselle Andersson hyrde i sin tur av en betjänt som stod som ägare till huset. Denne betjänt bodde emellertid själv hemma hos en äldre pensionerad hög jurist (ett justitieråd) i Högsta Domstolen, som bodde på Norrmalm.
Josephina...JPG
Tack Richard.... En artikel från Åbo Underrättelser där jag skurit ut det som handlar om Det Eisfeldtska menageriet. Lägger ut en bild till med forsättningen som bland annat handlar om Lejontämjerskan Jenny Olga Bergström.
Kopia av Åbo_Under...JPG
Från Helsingfors annonsblad 1987. Ja dom var mångsysslare våra släktingar. En annons om ett konstkabinett. Tack Richard.
07.10.1876_Helsingfors_Annonsblad_no_87_DETALJ.JPG
Här kommer en kolorerad etsning (ej litografi som jag påstått ill Ace) av en konstnär vid namn Ernst Hällgren (1889-1944). Bilden är från 1900-talets första årtionden och föreställer Lilla Glasbruksgatan från väster med Akrobaternas Hus högst upp på vänstra sidan av gatan (gult hus).
Lilla_Gla...JPG
Någon kastade allså en cigarr i elefantens mun.
Norra_Posten_(no_59)_24_juli_1889.JPG
1878-05-0...pdf
Fortsättning Nya Pressen 1889
fortsnya pressen1889.jpg
Från tidningen Dalpilen 1888-07-06
18880706.jpeg
Från tidningen Dalpilen 18910102. Nyheten om Alexanders Olycka i Riga hade nått Sverige. Ganska stort? Då fanns inte internet eller fax....
18910102dalpilens5.JPG
En annons till från en finsk tidning i mars 1889.
lejon.jpg
1875-02-27 Jemtlands Tidning, Alexander Eisfeldt.jpg
1875-01-02 Jemtlands Tidning, Alexander Eisfeldt.jpg
1874-12-24 Jemtlands Tidning, Alexander Eisfeldt.jpg
18761005 Första sidan i Helsingfors annonsblad.
18761005helsingforsannonsblads1.jpg
Tack Richard.
menageribild.jpg
Lysning.pdf
Södermanl...jpg
1887-05-20 i Östergötlands veckoblad. En apa har försvunnit. Kan det vara herr Eisfeldts undrar man i den här artikeln?
apa.JPG
Från den finsaka tidningen nya Pressen 1889 i september
nya pressen1889.jpg
19.09.1889 Finland no 218 (19 sept 1889)
I pressen spekulerar man om vad Eisfeldts olika djur kan vara värda. Ekonomiskt alltså. I tidngen Finland 1889 finns en liten utredning om den saken.
Richard
Finland_no_218_(19_sept_1889).JPG
Ännu ett scannat tidningsurklipp från " Richard den otolige "..... Som sagt imponerande läsning. Tack!
menageri6.JPG
Fortsättningen på förra artikeln från Åbo 1889-07-03. Tack Richard.
Åboolga_Under...JPG
Tack Richard Brun för ännu en fantastisk artikel. Denna gång från Östra Finland 1889-10-15. Mailtexten härunder:
Männingar!
Även jag förbereder mig för midsommarfirande. Ska åka till vänner i Falkenberg i morgon bitti.
Men nu är det så att jag har en hel trave intressanta bilder som jag måste dela med mig av. Det är en blandning av allt och jag börjar nu.
15.10.1889 Östra Finland no 240 (15 okt 1889)
Alexander Eisfeldt söker personal 1889. Även en dräng måste vara språkkunnig.
Richard
PersonalöstrafinlandJPG.JPG
Ett tdningurklipp som jag fått från Riga. Tidningen heter Dienas Lapa, November 26, 1890. Nr. 270. Och där står: Familjen Eisfeldt ägarna av det Eisfeldska menageriet kommer alltid att minnas Riga med smärta. För 14 dagar sedan dog fru Eisfeldt här ( Mathilda Amalia Magito/Eisfeldt/Kihlgren ). Och i tordags dog även hennes man Alexander här. På efetrmiddagen klockan två stod han på elefantscenen. Elefanten älskade sim " herre " och brukade vanligtvis leka med honom. Och som vanligt avslutades numret med att Elefanten med sin snabel lyfte upp honom, men benet var skadat efetr en tidigare olycka ( i Östersund ). Den här gången tappade elefanten Alexander i marken. Han kunde stå meddetsamma efetr fallet och man tog in honom i en byggnad som tillhörde menageriet, där han dog klockan nio på kvällen. Ny ägare till menageriet är nu Eisfeldt den yngre ( Heinrich Gustav ) som beslutat att stanna i Riga som hans far hade planerat.
riga1890alexander.jpg
I den här gamla gränden i Gamla Stan i Stockholm ligger Lilla Glasbruksgatan. " Akrobaternas hus ". Där har många av dom våra bott.
Lilla_Glasbruksgatan_21_('Akrobaternas_Hus')_Sthlms_Stadsmus..JPG
Alexander Eisfeldts dödsnotis från Riga. Där står han som Änkling, det står också att han dog i en elefantolycka. Det var allså Elefanten Shemir som tappade homom i backen efter en föreställning.
alexanderdöd.JPG
1887-10-24 Aftenposten.jpg
1887-10-25 Aftenposten.jpg
1880-11-04 Fredriksstad Tidskuer.jpg
1880-11-06 Fredriksstad Tidskuer.jpg
Aftonbladet 18751106.jpg
Aftonbladet187511062.jpg
DN 18850520.jpg
DN 18860227.jpg
DN 18850506.jpg
DN 18780820.jpg
DN 18780807.jpg
DN 18780803.jpg
DN 18780727.jpg
DN 18770111.jpg
DN 18761118.jpg
Aftonbladet 18860407.jpg
DN 18780126.jpg
Aftonbladet 18761019.jpg
DN 1889-04-05.jpg
Aftonbladet 1874-12-05.jpg
DN 1889-03-29.jpg
Aftonbladet 18870829.jpg
SD 1886-04-28.jpg
Aftonbladet 1889-10-08.jpg
Ansökan.pdf
Göteborgsaftonblad18910107.jpg
Aftonbladet18890420.jpg
18740129Uppsala.jpg
18740131Uppsala.jpg
NorraSkåne1887-07-22.jpg
18751002Uppsala.jpg
Trollsländan1889nr21.jpg
18851231DN.jpg
18790716Barometern.jpg
Fredriksstad Tilskuer 1888.04.17.jpg
1887-08-29 Svenska Dagbladet.jpg
1878-11-14Kalmar.jpg
1888-10-13Uppsala.jpg
1888-10-09Uppsala.png
1879-07-05Kalmar.jpg
1888-11-20Uppsala.jpg
1887-05-20Östergötland.jpg
1887-08-20Sundsvall.jpg
1882-07-05Härnösandsposten.jpg
1876-04-22Dalpilen.jpg
1891-01-02Faluposten.jpg
1884-12-19Norrköping.jpg
1888-08-25Söderhamnstidning (2).jpg
Tillstånd1888.jpg
ULA 8901.pdf
Belägg
Inga källhänvisningar är kopplade till registrerade händelser.
1 REFN I609
2 TYPE Genney
1 _UID 0CD4961B5932FCDC4BE1BA694109A7D96321
1 NAME Friedrich Wilhelm Alexander /Eisfeldt/
2 GIVN Friedrich Wilhelm Alexander
2 SURN Eisfeldt
1 SEX M
1 RIN I26609
1 BIRT
2 DATE 13 MAR 1834
2 PLAC Straussberg
1 DEAT
2 DATE 11 DEC 1890
2 PLAC Riga
1 NOTE Ihjältrampad av en elefant under en cirkusföreställning i Riga.
2 CONT Återigen ett av Richards stora verk. Läs och begrunda. Man tog sej allså run
2 CONC t i Europa med alla dessa djur. Minst 36 arter. TACK RICHARD:1) Indiska Elefante
2 CONC n
2 CONT 1) ( Elephas indicus )
2 CONT Är ett kort och klumpigt djur med ofantligt hufvud, bred panna och kort hals. D
2 CONC e temligen höga, pelarlika benen hafva fötter med fem tår. Fotsulorna äro platta
2 CONC , hornaartade. Elefantens viktigaste lem är snabeln, en förlängning af näsan, so
2 CONC m utmärker sej för sin rörlighet, känslighet och framför allt genom sitt fingerl
2 CONC ika utskott i spetsen, som är både lukt-, känsel-och griporgan. Betarne växa oup
2 CONC phörligen och uppnå derigenom ofta en ofantlig längd samt en vigt af 75 till 9
2 CONC 0 kilogr. Elefantens storlek öfverskattas vanligen något. ¿Mycket stora hanar är
2 CONC o från snabelns till svansens spets ungefär 7 m. långa; deras höjd öfver skuldro
2 CONC rna uppgår till 3,50 eller högst 4 m. Vigten lär vexla mellan 3, 000 och 4,000 k
2 CONC ilogr. Indiska elefantens fädernesland är främre och bortre Indien.
2 CONT Elefanten tyckes blott vara klumpig, i sjelvfa verket är han ganska vig. Med sna
2 CONC beln utför elefanten de mest beundransvärda rörelser. Man kan säga, att snabel
2 CONC n användes till hvarje slags arbete och på alla möjliga sätt, ty det är rent a
2 CONC f omöjligt att upptäcka allt, som djuret kan förrätta med densamma.
2 CONT 2) Lejon och Lejoninna från Berberiet
2 CONT ( Leo Barbarus )
2 CONT Lejonet har från urminnes tider betraktats såsom djurens konung. Dess viktigast
2 CONC e kännetecken bestå i den starkt bygda kroppen med korta, glatta hårväxten, sam
2 CONC t i det breda ansigtet med de smö ögonen.- Lejonets styrka, djerfhet och med är
2 CONC o kända sedan långt tillbaka. ¿ I jämförelse med dom öfriga kattdjuren är det st
2 CONC ol och ädelt. Det igenkänner efter flere år sin fordne vaktare, om ej ansigtet o
2 CONC ch blicken, så på ljudet af hans röst. I synnerhet ihågkommer det välgerningar.
2 CONT I äldre tider hade lejonen mycket större utbredning än nu. På romarnes tid funno
2 CONC s de icke blott i hela Afrika och sydvestra Asien, utan äfven i Grekland, Makedo
2 CONC nien, Syrien och Palestina. Hvarje lejon behofver så mycket föda, att ett störr
2 CONC e antal af dem ej längre skulle kunna skaffa sig sitt uppehälle i samma trakt
2 CONC . ¿ Utväxta hanlejonet har en höjd ofver marken af 80-90 cm. Och en längd af 1,
2 CONC 5 m. utom svansen, som är 80 cm. Lång. I fångenskapet uppnår lejonet 60-70 års å
2 CONC lder, dock behöfver det god föda och skötsel.
2 CONT Oaktadt lejonet dödar alla djur genast, påstår man, att det håller den menniska
2 CONC , som det anfallit, under sina klor en stund och först senare med tassen gifve
2 CONC r henne dråpslaget i bröstet.
2 CONT 3) Lejoninna från Senegal
2 CONT Som afvart anses Lejonet från Vestafrika ( Leo senegalensis ), som utmärkes geno
2 CONC m tät, ljus man, under det Kaplejonet ( Leo capensis ) har mörk man. Persiska le
2 CONC jonet ( Leo percicus ) är mindre och dess man består af blandade bruna och svart
2 CONC a hår. Det var denna art, som i äldre tider föekom ej blott i Palestina utan äfv
2 CONC en i Grekland eller åtminstone på Grekiska halfön.
2 CONT 4) Jaguar
2 CONT ( Leopardus onca )
2 CONT Detta djur är det mest fruktade af alla verldens rofdjur. En fullväxt Jaguar ha
2 CONC r en längd af 1,45 m., och höjden öfver skuldrorna är ungfär 80 cm. Mest talri
2 CONC k finnes han i Sydamerikas tempererade delar, längs floderna Parana, Paraguay oc
2 CONC h Uruguay. I boskapshjordar anställer han ofta betydlig skada och i synnerhet be
2 CONC gifven på ung hornboskap, hästar och mulåsnor. Har en jaguar en gång smakat menn
2 CONC iskokött, blir detta hans älsklingsföda.
2 CONT 5) Landbjörn
2 CONT ( Ursus arctos )
2 CONT Han förekommer i Sibirien äfvensom i Sverige, i synnerhet i norrbotten, Jemtlan
2 CONC d och Herjedalen samt vissa delar af Vesterbotten. Han uppnår en längd af 2 til
2 CONC l 2,20 m., en höjd öfver bogarne af 1 till 1,25 m. och en mellan 150 och 200 kil
2 CONC ogr. Vigt. Han har 36-40 tänder och är ingen kostföraktare, utan håller tillgod
2 CONC o med allt ätbart. Han är ringa begåfvad på förståndets vägnar, temligen dum, li
2 CONC kgiltig och trög. Han är icke i stånd att hysa verklig vänskap för menniskan; ma
2 CONC ten älskar han mera än vårdaren och blir alltid gent emot denne rå och farlig.
2 CONT 6) Hyena
2 CONT ( Hyena striata )
2 CONT Deras hemland är södra och vestra Asien; allmännast förekomma de dock i Afrika
2 CONC . Vanliga längden är omkring 1 m. Man brukar framställa dem såsom det förfärliga
2 CONC ste vidunder af grymhet, blodtörst och lömskhet, och i flera menagerier underlåt
2 CONC er förevisaren aldrig att till okunniga åhörares fasa berätta, huru de skända ky
2 CONC rkogårdarne; uppgräfva grafvarne och uppäta liken. Vetenskapen har ej förmått ut
2 CONC rota dessa osanningar, som hafva behållit sig från urminnes tider. Deras läten o
2 CONC mvexla med högre toner samt med mumlande eller morrande ljud. Den, som första gå
2 CONC ngen hör dessa ljud, kan knappt undgå att känna en lätt rysning. Alla hyenor ang
2 CONC ripa blott sådana djur som ef försvara sig, såsom får, getter, antiloper, grisa
2 CONC r och dylika, och äfven dessa blott från sidan. Bäst tycka de om as. I det inr
2 CONC e af Afrika äro Hyenorna ännu idag de, som taga hand om slafvarnes och de fattig
2 CONC as lik, hvilka man kastar ut åt dem att kalasa på. I Sydafrika uppgräfva de hott
2 CONC entotternas vårdslöst nedmyllade lik, - och deraf torde alla de fasliga historie
2 CONC rna om dem hafva uppkommit.
2 CONT 7) Tvättbjörn
2 CONT ( Procyon lotur )
2 CONT Deras hemland är Nordamerika. Numera äro de sällsyntare än förr. Detta djur uppn
2 CONC år en längd af 65 cm. Med en 25 cm. Lång svans samt en höjd af 30-35 cm. Öfver b
2 CONC ogarne. Sitt namn har Tvättbjörnen fått af sin besynnerliga vana att doppa föda
2 CONC n i vatten och gnida henne mellan framtassarne, liksom för att tvätta henne. Ha
2 CONC n äter allt ätbart; kaniner, vilda drufvor, omogen majs och dylikt, foglar och d
2 CONC eras ägg, fisken i vattnet, kräftdjur och musslor. Tvättbjörnens kött ätes, oc
2 CONC h af hans fäll får man ett ypperligt pelsverk.
2 CONT 8) Snabel- eller Näsbjörnen
2 CONT ( Nasua leucorhyncha )
2 CONT Deras hemland är Brasilien, och de uppnå en längd af 1 m. och en höjd af 30 cm
2 CONC . Öfver bogarne. Deras föda består av mask och skalbaggar, kött och växtämnen. B
2 CONC land deras sinnen står lukten främst, dernäst hörseln.
2 CONT 9) Kragbjörnen
2 CONT ( Ursus tibetanus )
2 CONT Deras namn bära de huvudsakligen derför, att under halsen befinner sig en hvit s
2 CONC trimma i form af en krage. -¿Deras fädernesland är nepal, Japan och Kina. De vis
2 CONC as ytterst sällan i Europas menagerier.
2 CONT 10) Järfven eller Filfrasen
2 CONT ( Gulo borealis )
2 CONT är 95 cm. Till 1 m. lång, hvaraf 12 till 15 cm. Komma till svansen, och 40 til
2 CONC l 50 cm. Hög. Nosens hårbeklädnad är kort och gles, fötternas tät och glänsande
2 CONC , bålens lång och yvig, särdeles längs sidorna: kring låren och på svansen är de
2 CONC n likaledes särdeles lång. Hjessa och rygg äro brunsvarta, med inblandade gråa h
2 CONC år, ryggen, kroppens undersida och benen svarta, en fläck mellan ögon och öron ä
2 CONC r ljusgrå, likaså det band, som från skuldran till svansroten löper längs sidorn
2 CONC a. Bottenullen är grå, på undersidan mera brun. Detta djur sägas bebo hela den n
2 CONC ordliga delen av jordklotet. Den sydliga gränsen för dess utbredning i Europa ha
2 CONC r under tidernas lopp flyttat sig allt högre mot norr, så att det för närvarand
2 CONC e har sitt egentliga stamhåll i Sverige ( hufvudsakligen i de fyra nordligaste l
2 CONC änen, mindre allmänt i kopparbergs och Vermlands län ), Norge, Stor-ryssland, fö
2 CONC reträdesvis trakterna kring Hvita hafvet, hela Sibirien, Kamtschatcha och Nordam
2 CONC erika.
2 CONT
2 CONT 11) Sibirisk varg
2 CONT ( canis lupus, Lupus vulgaris )
2 CONT Denna liknar en stor, högbent, mager hund som bär sin svans hängande i stället f
2 CONC ör uppåtböjd. Den långåriga svansen räcker långt nedom hasleden, käkpartiet är u
2 CONC tdraget och spetsigt, ögonen snedt stälda och öronen alltid uppåt ridgade. Pelse
2 CONC n rättar sig efetr klimatet med afseende på såväl hårväxt som färg. I nordliga l
2 CONC änder är håret långt, sträft och tjockt, längst på underlifvet och låren, buskig
2 CONC t på svansen, tjockt och upprättstående på halsen och sidorna, i sydliga trakte
2 CONC r mera kort och sträft. Färgen är vanligen smutsigt gulgrå med svart inblandning
2 CONC . Sommartiden stöter grundfärgen mera i rödt, vintertiden deremot i gult-i norde
2 CONC n är den ljusare än i södern, der den blir svartaktig. Den fullväxta vargen är o
2 CONC mkring 1,60 meter lång, den 45 cm. långa svansen inberäknad; höjden omkring 85 c
2 CONC m. Honan har svagare kroppsbyggnad, spetsigare nos och tunnare svans.
2 CONT 12) Vanliga Piggsvinet
2 CONT ( Hystrix cristata )
2 CONT är större, men icke längre än gräflingen, och dess yfviga taggbeklädnad låter de
2 CONC t synas ännu tjockare än det verkligen är. Dess längd är 65 cm. utom den 11 cm
2 CONC . långa svansen; höjden öfver skuldrorna är 24 cm. och vigten vexlar mellan 15 o
2 CONC ch 20 kilogr. Läns halsen finnes en man, bildad af starka bakåt riktade, gansk
2 CONC a låna borst, hvilka kunna uppresas och nedläggas efter behag. Den öfriga dele
2 CONC n af kroppens ryggsida täckes af en längre eller kortare, från 15-40 cm. långa
2 CONC , glatta och uddvassa löst i skinnet sittande och derför lätt affallande taggar
2 CONC , hvilkas färg är omvexlande svart, brun och hvit vid roten, men alltid hvit i s
2 CONC petsen. Alla taggarne kunna genom en stor och stark muskel, som utbreder sig und
2 CONC er djurets hud efter behag uppresas eller ned läggas. För närvarande finne Piggs
2 CONC vinet längst Medelhafvets kust, synnerligast i Algeriet, Tunis, och tripolis ne
2 CONC d till Senegambien och Sudan. ¿ Piggsvinet för ett dystert erenitlif, som ocks
2 CONC å bäst passar sig för dess slöa sinnen. Födan består af allehanda växter, såso
2 CONC m tistlar och andra örter, rötter, frukter, blad och bark. Då det är mycket uppr
2 CONC etadt , stampar det med bakfötterna i marken, och om man lyfter upp det , låte
2 CONC r det höra ett doft grymtande, något liknande svinets. Taggarne äro alls icke an
2 CONC fallsvapen, utom tvärtom det stackars djurets försvar. ¿ Någon skada kan man ick
2 CONC e säga att Piggsvinet tillfogar menniskan, men likväl förföljet det ifrigt. Tagg
2 CONC arne användas på mångahanda sätt och köttet är njutbart.
2 CONT 13) Agutin, Gutin eller Guldharen.
2 CONT ( Dasyproeta agut )
2 CONT deras hemland är Guyana, Suranien, Brasilien och norra Peru. Man finner honom de
2 CONC r såväl i de fuktiga urskogarne som i de mer torra skogstrakterna. Agutinen, so
2 CONC m är en af de vackraste med lemmar af harslägtet, har en längd af omkring 40 cm
2 CONC . ; svansen är blott 1,5 cm. lång. Hans föda består af alla slags växtdelar, frå
2 CONC n nötterna till blomman, och han knäcker de hårdaste nötter.
2 CONT 14) Pungräfven.
2 CONT ( Cynocephalus Hamadryas )
2 CONT Deras hemland är nya Holland. Dessa djur hafva mellan ljumskarne ett hudveck ell
2 CONC er pung, hvari de små outvecklade ungarne vid födseln instickas och fastsuga si
2 CONC g vid spenarne.
2 CONT 15) Hamadryaden eller Kappbabianen.
2 CONT ( Cynocephalus Hamadryas )
2 CONT Kappbabianen förekommer tämligen allmänt öfverallt på Abesiniens och Syd-Nubien
2 CONC s bergiga kuststäckning. Från de högre bergen vandra de stundom i skaror ned til
2 CONC l Samcharas kullar eller till ökensträckan vid hafskusten; men hufvudmassan stan
2 CONC nar alltid qvar i högfjällen.
2 CONT När babianerna sitta stilla, tiger hela sällskapet, så länge icke något störand
2 CONC e visar sig. Annalkande människor eller boskapsdjur aflocka en eller annan i flo
2 CONC cken några egendomliga ljud, som närmast kunna liknas vid skallet af flera hunda
2 CONC r och som sannolikt blott åsyfta att väcka de öfrigas uppmärksamhet. Men om en m
2 CONC änniska eller ett rofdjur närmar sig på ett oroväckande sätt, framkallas de mes
2 CONC t olika toner. Mest träffande kan man jämföra en oroad babianflocks läten med gr
2 CONC ymtandet af en mängd svin; men dessemellan höras ljud , som påminna om leoparden
2 CONC s tjut, än om en tjurs bölande. Hela sällskapet väsnas om hvarandra. Alla stridb
2 CONC ara hannar rycka fram till kanten af klippan och kasta spejande blickar ned i da
2 CONC len; ungarne söka skydd hos de äldre, de små hänga sig vid mödrarnes bröst elle
2 CONC r klättra upp på deras rygg och därefetr sätter sig hela tåget i rörelse och sky
2 CONC ndar derifrån, springande och hoppande på alla fyra.
2 CONT Apor.
2 CONT 16) Makak ( Macacus cynomolgus ). Med namnet Makak eller Makako betecknar man Gu
2 CONC ieneakusten apor i allmänhet, men inom vetenskapen har man förbehållit detta nam
2 CONC n åt en ej synnerligen talrik grupp hvars medlemmar lefva dels a) i sydöstera As
2 CONC ien, dels b) i Afrika.
2 CONT 17) Sällskapsapor. Deras hemland är Stillahavsöarne.
2 CONT 18) Drillapans ( Papio leucopheus ) hemland är Guldkustan vid Guinea. Hon är ytt
2 CONC erst retlig, och kan af ilska falla ned och dö. I sitt hemland är hon starkt hat
2 CONC ad och fruktad af negrerna, emedan den brukar vid negrernas frånvaro infinna si
2 CONC g i stora massor vid deras bostäder och plåga och misshandla deras barn.
2 CONT 19) Husarapan ( apa med röd anus ) har en jemförelsevis långsträckt kropp. Ofva
2 CONC n är hon grönbrun, ansigtet och sittvalarne äro karmosinröda. Hon är ytterst ret
2 CONC lig. Hennes hemland är Vestindien.
2 CONT 20) Kapucinerapan ( Cebus capucinus ) kännes framför allt igen på sin redan unde
2 CONC r den tidigaste ungdom nakna, skrynkliga, ljust köttfärgade panna. Kroppens läng
2 CONC d är 45 cm. Kapucinerapans utbredningsområde sträcker sig utöfver södra vändkret
2 CONC sen och Anderna. Från Bahia till Columbien är hon öfverallt allmän. Hon tillbrin
2 CONC gar sin mesta tid i träden och lemnar dessa blott för att dricka eller göra en p
2 CONC åhelsning i ett majsfält. Vanligen träffar man henne i små familjer af 5-10 medl
2 CONC emmar. Hon är skygg och derför svår att iaktaga.
2 CONT 21) Kungapor från Borneo.
2 CONT Två exemplar af Bezoarantilopen.
2 CONT ( Cervicapra bezoartica )
2 CONT 22) Bezoarantilopenspelar en vigtig roll i den indiska gudaläran. I hinduernas d
2 CONC jurkrets intager han stenbockens plats, och han är, jemte åtskilliga andra djur
2 CONC , helgad åt Gudinnan Tchandra eller månen. Otaliga qväden prisa hans skönhet. Ha
2 CONC n är ej olik vår dofhjort, men mindre, smärtare och sirligare till sina former
2 CONC . Hornen hvilka hos detta slägte blott tillkomma hannarne, bilda nästan raka, 1
2 CONC 4 tum långa, ringlade skrufvar; på pannan stå de nära tillhopa, men afståndet me
2 CONC llan spetsarne uppgår till 9 tum. Gamla bockar äro nästan svarta, getterna mer
2 CONC a gråa, de unga djuren äro bruna och roströda, alla hafva mer eller mindre hvi
2 CONC t buk. Bezoaranantilopen bebor främre Indien, särskildt Bengalen, och lefver i h
2 CONC jordar om 50-60 stycken.
2 CONT Foglar.
2 CONT 23) Pelikan ( Pelicanus anocrotalus ). Deras hemland är dels Afrika, Asien och S
2 CONC ödra Amerika. De flyga mycket skarpt och hafva en ovanlig förmåga att uppstig
2 CONC a i höjden. Pelikanen lefver uteslutande af fisk. Den fångade fisken undergår e
2 CONC n slags tuggning i näbbsäcken innan den nedsväljes, och denna operation gör de
2 CONC n såsom födoämne tjenlig för deras ungar. Det är förmodligen de blodiga märken d
2 CONC enna process efterlämnar, som gifvit anledning till fabeln, att Pelikanen föde
2 CONC r sina ungar med blod. Pelikanens längd är 5-6 fot, och har ej förut förevisat
2 CONC s i Sverige.
2 CONT 24) Den gulbröstiga blå aras Sittac ararauna ) hemland är Guaiana och en del a
2 CONC v Brasilien.
2 CONT 25) Den stora röda ara ( Ara maco ) från Brasilien.
2 CONT 26) Den lilla röda ara ( Ara aracanga ) är sharlakansröd, vingar och stjertfjädr
2 CONC ar blå, de största vingfjädrarne gula med gröna spetsar. Denna fågels hemland ä
2 CONC r Brasilien.
2 CONT 27) Kakadua ( Cacatus ) hafva en hufva af långa, smala i två rader stående fjädr
2 CONC ar, hvilka de efter behag kunna uppresa eller nedlägga. Hemland: Östiniska öarne
2 CONC .
2 CONT 28) Kakadu ( Cacatus sulphureus ) är hvit med krusad hufva, stjertendan och ving
2 CONC arnes undersida och oftast äfven kinderna svafvelgula.
2 CONT 29) Rosenkakadu. Deras hemland är Abbesinien.
2 CONT 30) Papegojor ( Pezeporus formosus ) hafva vacker grön färg. Hemland: Sydamerika
2 CONC .
2 CONT 31) Örugglor ( Otus ) Dessa ugglor hafva gulröda ögon och tvenne fjädertofsar, s
2 CONC o liknar öron. De kunna jaga både natt och dag och göra skada på ung fågel. De l
2 CONC efva alltid parvis, och ett sådant par tål icke andra ufvar i sitt grannskap.
2 CONT Kräldjur.
2 CONT 32) Jetteboaormen ( Boa constrictor ) får en lägd af ända till 40 fot. Hemland
2 CONC : Brasilien.
2 CONT 33) Boa ( Anaconda ) får en längd af 30 fot och är den största af alla afrikansk
2 CONC a ormar.
2 CONT 34) Boa Python ( Python ) får en längd af änd till 20 fot. Deras hemland är Gang
2 CONC es stränder i Indien.
2 CONT Dessa kräldjur matas i tamt tillstånd vanligtvis en gång i månaden med kaniner e
2 CONC ller marsvin, hvilka de förtära lefvande. De kunna vara utan föda ända till 6-
2 CONC 7 månader, men ej utan värme i 24 timmar. I sitt vilda tillstånd och när ormen ä
2 CONC r fullväxt förtär den äfven större djur, såsom getter, gazeller, rådjurskalfvar
2 CONC , antiloper med flera. Dessa ormar hvilka icke äro giftiga, blifva de oaktadt fa
2 CONC rliga för menniskan genom sin storlek och styrka. De krossa ihjel menniskor oc
2 CONC h boskap samt andra större djur.- År 1827 blef vår landsman L.H. Roos af Hjelmsä
2 CONC ter dödad dödad i Södra Amerika af en Boa constrictor.
2 CONT 35) Krokodiler ( crocodilus vulgaris ) De finnas i afrikas floder och blifva änd
2 CONC a till 25-30 fot långa. Vetenskapsresande träffade dem mest i Morgonlandets arki
2 CONC pelag, der de på timmas vägsträcka anträffade 10-12 stycken. Med oerhörd glupskh
2 CONC et uppsluka dessa djur allt, friskt eller ruttet, som passar i deras stora gap
2 CONC . Ett stort antal menniskor blifva årligen rof för dessa glupska djur, som tycka
2 CONC s liflöst ligga vid stränderna och vänta på rof. Oftast och mest fånga dessa dju
2 CONC r hjortar, vildsvin, hundar, apor och getter som komma till floderna för att dri
2 CONC cka.
2 CONT 36) Alligator Alligator lucius ) De lefva i Nordamerikas floder, hufvudsaklige
2 CONC n i Missisippi och dess bifloder. Såväl krokodilen som Alligatorn äro mycket sto
2 CONC ra vattendjur, lefva mest av fisk, men anfalla äfven större djur och menniskor
2 CONC . Honorna lägga i högar af växtämnen, omkring 20-60ägg, som af solen utkläckas
2 CONC . Krokodilen och Alligatorn blifva fullväxta först vid cirka 100 års ålder och k
2 CONC unna i vilda tillståndet uppnå en ålder af ända till 1000 år.
2 CONT
1 FAMC @F8580@
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE forts 18890831finland.jpg
2 NOTE Fortsättning från tidninge Finland 18890831
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Notis_i_J...jpg
2 NOTE Ett bidrag från ACE, tack så mycket. I våra försök att kartlägga familjen Eisfel
3 CONC dt ser vi nu att dom var i Östersund 1887-08-24 genom den här annonsen. Här ka
3 CONC n vi se att 1887-08-26 hände en olycka med elefanten Shemir. Men att man ändå st
3 CONC annade i Östersund och förevisade sitt menageri. Tack Ann-Charlotte.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Alexander_Eisfledts_familj_1872_Mantalsuppgift.JPG
2 NOTE Från mantalsskrivningen år 1873 Akrobaternas hus, Lilla Glasbruksgatan 21.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Annons2_i_...jpg
2 NOTE Tack ACE för annonsen som visar att Alexander vart kvar i Östersund trots olycka
3 CONC n. Den här annonsen är från 1887-08-26.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE 18760916åbo.JPG
2 NOTE Från Åbo underättelser 18760916 sidan 1.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE menageri3.JPG
2 NOTE Ännu en bild som jag fått från Richard Brun. Som han scannat ur en tidning. Hel
3 CONC t otroligt att dom reste omkring med alla dessa djur. man blir imponerad. Tack R
3 CONC ichard.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Hufvudstadsbladet_no_243.JPG
2 NOTE Richard
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Annons3_i_...jpg
2 NOTE Tack ACE för annonsen som visar att Alexander vart kvar i Östersund trots olycka
3 CONC n. Den här annonsen är från 1887-08-31.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE menageri5.JPG
2 NOTE Ännu en scannad artikel från Richard. Här kan man läsa ur det skedde en olycka u
3 CONC nder en tågresa med menageriet. Tack Richard.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Tavastehus1876Morgonbladet_no_227.JPG
2 NOTE - Hr Andersen förevisade ohyfsade och hr Eisfeldt wärdelösa bilder. Äfwen anna
3 CONC t ofog blef man wittne till. Kosacker och ryska soldater till ett antal af 50 el
3 CONC ler 60 begynte obarmhertigt prygla oskyldige marknadsbesökande midt på stadens t
3 CONC org.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Annons_i_...jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Kopia av Åbo_Under...JPG
2 NOTE Tack Richard.... En artikel från Åbo Underrättelser där jag skurit ut det som ha
3 CONC ndlar om Det Eisfeldtska menageriet. Lägger ut en bild till med forsättningen so
3 CONC m bland annat handlar om Lejontämjerskan Jenny Olga Bergström.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE nytorgetöstersund.jpg
2 NOTE Det var det här torget som man var på med sitt menageri. Kortet är taget några å
3 CONC r senare men kan ändå ge en bild av hur det såg ut.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Annons_i_...jpg
2 NOTE Ett bidrag från ACE, tack så mycket. I våra försök att kartlägga familjen Eisfel
3 CONC dt ser vi nu att dom var i Östersund 1887-08-24 genom den här annonsen. Vi kan o
3 CONC ckså se i en annan notis att 1887-08-26 hände en olycka med elefanten Shemir. Me
3 CONC n att man ändå stannade i Östersund och förevisade sitt menageri. Tack Ann-Charl
3 CONC otte.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE lejonungar.JPG
2 NOTE Från Sundsvalls tidning 1888-11-24
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE EISFELDTS_MENAGERI_I_KARLSTAD_-_ANNONS.JPG
2 NOTE En genomgång av en passande dagstidning i Karlstad åren 1886-88 (liksom en läsni
3 CONC ng av en Falkenberg/Halmstads-tidning för 1886) skulle kunna ge reportage från m
3 CONC enageriets besök. I de finska tidningarna några år senare finns ju rätt utförlig
3 CONC a artiklar om besöken. Jag minns särskilt en där det skrevs att skolbarnen fic
3 CONC k ledigt från skolan för att besöka det lärorika menageriet.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Wiborgsbladet_no_1_[torsd._1_jan_891].JPG
2 NOTE Tack Richard..... Ja då ska väl dödsdatumet för den tråkiga händelsen vara löst?
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE menageri2.JPG
2 NOTE Ännu ett urklipp från Richard. Ja hur tog man sej till Tavastehus? Man skulle vi
3 CONC lja ha vart med.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Tammerfors_Aftonblad_no_45_(7_juni_1889).JPG
2 NOTE Männingar !
3 CONT
3 CONT Här kan läsas om att elefanten Schemir spelade positiv och trummade, likaså at
3 CONC t Jenny Olga Bergström, hustru till Alexander E:s son Gustav, stack in huvude
3 CONC t i lejonets gap...
3 CONT
3 CONT Tammerfors Aftonblad 7 juni 1889 (no 45).
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE 18760915åbounderättelsersid1.jpg
2 NOTE Från Åbo underättelser 1876-09-15 sidan 1.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE 18890512åbotidnsid2.jpg
2 NOTE Åbo tidning sidan 2. En annons om Alexanders menageri. 18890512.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE 18761001huvudstadsbladetsid4.jpg
2 NOTE Från Huvudstadsbladet 1876-10-01 sidan 4.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE lejondop.jpg
2 NOTE Från en Finsk tidning september 1889
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE hämäläinen18890914sidi.jpg
2 NOTE Från tidningen Hämäläinen 18890914. Där står bland annat om den Musikaliske Elef
3 CONC anten Shemir. ( cirka ett år innan Schemir tappade sin " herre " Alexander Eisfe
3 CONC ldt i backen i Riga. Sen står det också om Gustaf Eisfeldts fru Olga lejontämjer
3 CONC skan.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE 18751003uppsala.jpg
2 NOTE Här var Alexander i Uppsalas centrala delar och uppträdde. Datumet var trolige
3 CONC n 1875-10-03. Ann-Charlotte Eisfeldt har precis fått den från Kungliga bibliotek
3 CONC et.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE alexanderriga.jpg
2 NOTE Alexander Eisfeldts dödsnotis frå kyrkoboken i Riga 1890.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE eisfeldtin.jpg
2 NOTE Samma annons på finska
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE alexanderöstersund.jpg
2 NOTE Alexander Eisfeldt i Östesund nån gång på 1880-talet. Med fanns nog stora dela
3 CONC r av familjen. Bland annat Olga Victoria Bergström som var gift med Gustaf Eisfe
3 CONC ldt.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE böter10kronor.jpg
2 NOTE Faluposten 18850829. Här står att Alexander Eisfeldt dom två senaste söndagarn
3 CONC a haft öppet på otillåten tid och därför får böta 10 kronor.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE 18890831finland.jpg
2 NOTE Från tidningen Finland 18890831
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE 18890923östrafinland.jpg
2 NOTE Från tidningen Östra Finland 1889-09-23, lite drygt ett år innan Alexander do
3 CONC g i Riga
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE menageriöstersund.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Josephina...JPG
2 NOTE Demoiselle Andersson hyrde i sin tur av en betjänt som stod som ägare till huset
3 CONC . Denne betjänt bodde emellertid själv hemma hos en äldre pensionerad hög juris
3 CONC t (ett justitieråd) i Högsta Domstolen, som bodde på Norrmalm.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Kopia av Åbo_Under...JPG
2 NOTE Tack Richard.... En artikel från Åbo Underrättelser där jag skurit ut det som ha
3 CONC ndlar om Det Eisfeldtska menageriet. Lägger ut en bild till med forsättningen so
3 CONC m bland annat handlar om Lejontämjerskan Jenny Olga Bergström.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE 07.10.1876_Helsingfors_Annonsblad_no_87_DETALJ.JPG
2 NOTE Från Helsingfors annonsblad 1987. Ja dom var mångsysslare våra släktingar. En an
3 CONC nons om ett konstkabinett. Tack Richard.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Lilla_Gla...JPG
2 NOTE Här kommer en kolorerad etsning (ej litografi som jag påstått ill Ace) av en kon
3 CONC stnär vid namn Ernst Hällgren (1889-1944). Bilden är från 1900-talets första årt
3 CONC ionden och föreställer Lilla Glasbruksgatan från väster med Akrobaternas Hus hög
3 CONC st upp på vänstra sidan av gatan (gult hus).
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Norra_Posten_(no_59)_24_juli_1889.JPG
2 NOTE Någon kastade allså en cigarr i elefantens mun.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM pdf
2 TITL Gävleposten 18780502
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1878-05-0...pdf
2 _PRIM N
2 _PRNT N
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE fortsnya pressen1889.jpg
2 NOTE Fortsättning Nya Pressen 1889
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpeg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\18880706.jpeg
2 NOTE Från tidningen Dalpilen 1888-07-06
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE 18910102dalpilens5.JPG
2 NOTE Från tidningen Dalpilen 18910102. Nyheten om Alexanders Olycka i Riga hade nåt
3 CONC t Sverige. Ganska stort? Då fanns inte internet eller fax....
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE lejon.jpg
2 NOTE En annons till från en finsk tidning i mars 1889.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1875-02-27 Jemtlands Tidning, Alexander Eisfeldt.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1875-01-02 Jemtlands Tidning, Alexander Eisfeldt.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1874-12-24 Jemtlands Tidning, Alexander Eisfeldt.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE 18761005helsingforsannonsblads1.jpg
2 NOTE 18761005 Första sidan i Helsingfors annonsblad.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE menageribild.jpg
2 NOTE Tack Richard.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM pdf
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Lysning.pdf
2 _PRIM N
2 _PRNT N
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE Södermanl...jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE apa.JPG
2 NOTE 1887-05-20 i Östergötlands veckoblad. En apa har försvunnit. Kan det vara herr E
3 CONC isfeldts undrar man i den här artikeln?
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE nya pressen1889.jpg
2 NOTE Från den finsaka tidningen nya Pressen 1889 i september
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Finland_no_218_(19_sept_1889).JPG
2 NOTE 19.09.1889 Finland no 218 (19 sept 1889)
3 CONT
3 CONT I pressen spekulerar man om vad Eisfeldts olika djur kan vara värda. Ekonomisk
3 CONC t alltså. I tidngen Finland 1889 finns en liten utredning om den saken.
3 CONT
3 CONT Richard
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE menageri6.JPG
2 NOTE Ännu ett scannat tidningsurklipp från " Richard den otolige "..... Som sagt impo
3 CONC nerande läsning. Tack!
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Åboolga_Under...JPG
2 NOTE Fortsättningen på förra artikeln från Åbo 1889-07-03. Tack Richard.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE PersonalöstrafinlandJPG.JPG
2 NOTE Tack Richard Brun för ännu en fantastisk artikel. Denna gång från Östra Finlan
3 CONC d 1889-10-15. Mailtexten härunder:
3 CONT Männingar!
3 CONT
3 CONT Även jag förbereder mig för midsommarfirande. Ska åka till vänner i Falkenber
3 CONC g i morgon bitti.
3 CONT
3 CONT Men nu är det så att jag har en hel trave intressanta bilder som jag måste del
3 CONC a med mig av. Det är en blandning av allt och jag börjar nu.
3 CONT
3 CONT
3 CONT 15.10.1889 Östra Finland no 240 (15 okt 1889)
3 CONT
3 CONT Alexander Eisfeldt söker personal 1889. Även en dräng måste vara språkkunnig.
3 CONT
3 CONT Richard
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE riga1890alexander.jpg
2 NOTE Ett tdningurklipp som jag fått från Riga. Tidningen heter Dienas Lapa, Novembe
3 CONC r 26, 1890. Nr. 270. Och där står: Familjen Eisfeldt ägarna av det Eisfeldska me
3 CONC nageriet kommer alltid att minnas Riga med smärta. För 14 dagar sedan dog fru Ei
3 CONC sfeldt här ( Mathilda Amalia Magito/Eisfeldt/Kihlgren ). Och i tordags dog äve
3 CONC n hennes man Alexander här. På efetrmiddagen klockan två stod han på elefantscen
3 CONC en. Elefanten älskade sim " herre " och brukade vanligtvis leka med honom. Och s
3 CONC om vanligt avslutades numret med att Elefanten med sin snabel lyfte upp honom, m
3 CONC en benet var skadat efetr en tidigare olycka ( i Östersund ). Den här gången tap
3 CONC pade elefanten Alexander i marken. Han kunde stå meddetsamma efetr fallet och ma
3 CONC n tog in honom i en byggnad som tillhörde menageriet, där han dog klockan nio p
3 CONC å kvällen. Ny ägare till menageriet är nu Eisfeldt den yngre ( Heinrich Gusta
3 CONC v ) som beslutat att stanna i Riga som hans far hade planerat.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE Lilla_Glasbruksgatan_21_('Akrobaternas_Hus')_Sthlms_Stadsmus..JPG
2 NOTE I den här gamla gränden i Gamla Stan i Stockholm ligger Lilla Glasbruksgatan
3 CONC . " Akrobaternas hus ". Där har många av dom våra bott.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM JPG
2 FILE alexanderdöd.JPG
2 NOTE Alexander Eisfeldts dödsnotis från Riga. Där står han som Änkling, det står ocks
3 CONC å att han dog i en elefantolycka. Det var allså Elefanten Shemir som tappade hom
3 CONC om i backen efter en föreställning.
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1887-10-24 Aftenposten.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1887-10-25 Aftenposten.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1880-11-04 Fredriksstad Tidskuer.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1880-11-06 Fredriksstad Tidskuer.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Aftonbladet 18751106.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Aftonbladet187511062.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18850520.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18860227.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18850506.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18780820.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18780807.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18780803.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18780727.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18770111.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18761118.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Aftonbladet 18860407.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 18780126.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Aftonbladet 18761019.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 1889-04-05.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Aftonbladet 1874-12-05.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\DN 1889-03-29.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Aftonbladet 18870829.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\SD 1886-04-28.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Aftonbladet 1889-10-08.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM pdf
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Ansökan.pdf
2 _PRIM N
2 _PRNT N
2 _SIZE 0
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Göteborgsaftonblad18910107.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Aftonbladet18890420.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\18740129Uppsala.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\18740131Uppsala.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\NorraSkåne1887-07-22.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\18751002Uppsala.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Trollsländan1889nr21.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\18851231DN.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\18790716Barometern.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Fredriksstad Tilskuer 1888.04.17.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1887-08-29 Svenska Dagbladet.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1878-11-14Kalmar.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1888-10-13Uppsala.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM png
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1888-10-09Uppsala.png
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1879-07-05Kalmar.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 150
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1888-11-20Uppsala.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1887-05-20Östergötland.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1887-08-20Sundsvall.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1882-07-05Härnösandsposten.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1876-04-22Dalpilen.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1891-01-02Faluposten.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1884-12-19Norrköping.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\1888-08-25Söderhamnstidning (2).jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM jpg
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\Tillstånd1888.jpg
2 _PRIM N
2 _PRNT Y
2 _SIZE 100
1 OBJE
2 FORM pdf
2 FILE C:\Users\Tony\Documents\Min Släkt\ULA 8901.pdf
2 _PRIM N
2 _PRNT N
2 _SIZE 0
1 _GRP @G270@
1 _GRP @G1@
1 _GRP @G29@
1 _GRP @G28@
1 _GRP @G27@
1 _GRP @G271@
1 CHAN
2 DATE 22 NOV 2016
3 TIME 18:47:11