Lars Lasse Ragvaldsson
1490–1572
Cirka 82 år vid dödsfallet
Nämdeman · Bergsfogde
Navigera i släkten
Familjeträd
Klicka på en person för att följa den grenen.
Geografisk tidslinje
Livsresan
Klicka på en markör eller en händelse i tidslinjen.
Levnadsöversikt
Livets tidslinje
-
1490
Födelse
1490
⌖ Grangärde, Kopparbergs län
-
1572
Död
1572
⌖ Grangärde, Kopparbergs län
-
—
Yrke
Nämdeman
-
—
Yrke
Bergsfogde
-
—
Vigsel
Y med Ingrid Hansdotter Ravalsson
Om personen
Beskrivning
Under det s k Nordiska sjuårskriget 1563-1570 erövrade danskarna den för Sverige viktiga fästningen Älvsborg vid Göta älvs utlopp i Skagerack. I freden i Stettin 1570 bestämdes att svenskarna skulle betala 150 000 riksdaler för att få Älvsborg tillbaka. Detta var en enorm summa på den här tiden. Danskarna hoppades väl att få behålla fästningen. De Svenska statsfinanserna var redan förut hårt ansträngda, så för att kunna betala lösensumman var man 1571 tvungen att ta ut en extraskatt över hela riket, den s k Älvsborgs lösen. Alla besuttna skulle betala en tiondelen av värdet på det lösöre i guld, silver, penningar, koppar, mässing, tenn, järn och boskap m m de ägde. Vid denna beskattning upprättades längder över de skattskyldiga. Dessa längder är till stor utsträckning bevarade och utgör en viktig och väl använd källa till 1500-talets lokal- och personhistoria. I längden över Grangärde socken (som då även omfattade nuvarande Ludvika församling) är det en man som genom sin förmögenhet speciellt utmärker sig, nämligen LASSE RAVALSSON i Norrvik. Den av honom betalade skatten uppgick till en tredjedel av hela socknens skattesumma. (Det var femtio skattskyldiga i socknen.) Skattelängden tillåter oss att få en inblick i familjens ekonomiska förhållanden. LASSE ägde 420 lod* silver, 21 * lisspund* koppar, * lisspund tenn, 2 veckosten malm, 81 skeppund* tackjärn och 3 * skeppund stångjärn. Som enda person i socknen hade han dessutom kontanta medel, inte mindre än 200 mark penningar. I fähuset lär det ha varit ganska fullt: Han ägde 13 kor, 5 ungnöt, 13 getter och 5 svin. Alltsammans värderades till 3366 mark och 2 öre varav en tiondelen gör 336 mark och 5 öre. Som en jämförelse kan nämnas att Dalarnas högst beskattade, den mäktige fogden Knut Pertsson i Varggården vid MinSläkt 3.4 Programmet tillhör: Rickard Grusell 2008-04-13 Sida 57 (74) Kopparberget, var beskattad för 3688 * mark. Medeltaxeringen per skattebetalande var i Dalarna 102 mark och i Grangärde det dubbla, 204 mark. Lasse tycks ha dött strax efter denna taxering. Han möter oss endast en gång till; i 1572 års tiondelängd. Dessförinnan träffar vi på honom desto oftare, allra först i 1539 års längd över årliga räntan. När Gustav Vasa omkring 1540 lät lägga upp räkenskaper för fögderierna var den viktigaste inkomstverifikatonen "årliga räntan", en årligen förnyad förteckning på bl a de skattskyldiga fastigheterna. I Norrvik beskattas 1539 två gårdar: Lasse Ravalssons och Bengt Arvidssons. De hade ditintills betalat 2* hundrade osmund* i hyttgäld tillsammans. Nu "föröktes" deras skatt till det dubbla, 1 fat osmund, alltså * fat vardera. Denna hyttgäld kvarstod under resten av 1500-talet. (Vissa andra skatter tillkom dock.) Hyttgälden var en skatt som utgick på hyttdriften. Man kan alltså sluta sig till att Lasse och hans granne tillsammans drev en osmundshytta. I dessa hyttor framställdes järn vid en relativt låg temperatur. Osmundshyttorna var 1539 helt förhärskande i Grangärde; först 1558 uppfördes av kronan den första tackjärnshyttan i Grangärde, vid Ludvika ström. Kvaliteten på osmundsjärnet var ganska låg, och kronan propagerade ivrigt för att bergsmännen skulle övergå till tackjärnstillverkning. Tackjärnet tillverkades i hyttor med högre temperatur, i vilket järnet smältes helt. Produkten, tackjärnet innehöll dock mycket kol, vilket gjorde det osmidbart. För att få bort kolet "färskades" järnet i stångjärnssmedjor i vilka användes en stor vattendriven hammare. Lasse Ravalsson synes ha varit en föregångsman i trakten på detta område, eftersom han omkring 1560 tycks ha låtit bygga en tackjärnshytta och en stångjärnssmedja. I årliga räntan 1562-1564 beskattas han med 1 skeppund stångjärn för "en hammarsmedja". Från 1565-1568 finns inga längder bevarade. I 1569 och följande års längder finns ingen notering om någon stångjärnssmedja. Han torde dock ha haft den kvar eftersom han vid beskattningen för Älvsborgs lösen ägde stångjärn. Möjligen kan han ha fått skattefrihet på smedjan. Att Lasse så väl höll sig framme med nymodigheterna inom bergsbruket torde hänga samman med att han åtminstone 1550-1558 var bergsfogde i Västerbergslagen. Som ovan nämnts torde Lasse ha dött strax efter taxeringen för Älvsborgs lösen 1571. I 1572 års längd över årliga räntan står en i övrigt obekant Tidik Larsson för gården. 1573 och följande år är det istället Widik Hansson, Lasses sonson som redovisas. Förutsatt att Tidik Larsson inte är en felskrivning för Widik Hansson, kan man anta att Tidik var son till Lasse Ravalsson. Den som till slut övertog gården efter Lasses död var dock sonsonen Widik. Denne bör då ha varit i tjugofemårsåldern ty när han 1628 dör uppges han var "wid pass 80 åhr". Hans far Hans Larsson har tydligen dött före sin far Lasse Ravalsson, eftersom han aldrig förekommer i längderna över årliga räntan. Ytterligare en notis om Lasses barn finns. I en saköreslängd från 1551 uppges nämligen att Lasse har fått böta 100 mark örtug "för sin dotthr, hon låg j skylskap medh sin brodhr. Brottet är grovt, och bötessumman följaktligen hög. Vilka av Lasses barn det gäller låter sig inte bestämmas.
Samtliga uppgifter från Mikael Ehrin, Sävedalen, 2002-09-15.
Hämtat från http://www.grangardebygden.com:
Norrvik som fordom skrevs Norrgovik, är en by med gamla anor. Under slutet av 1400-talet flyttade Rafwall Mattsson från Klenshyttan till Norrvik. 1530 fanns en hytta (nr 5) i drift och 1562 även en hammarsmedja. Stor delägare i hyttan var då den rike Lasse Raffualsson. Under 1700-talet var flera generationer av den kända bergsmanssläkten Fischer andelsägare. När Ludvika bruk såldes ut på 1700-talet var det Fischers strävan att förvärva bruket. Önskemålet gick om intet. Hundra år senare var förhållandena omvända. Bruket hade då istället förvärvat åtskilliga andelar i Norrviks hytta. Bergsmännen fick svårt att få fram kol till sin smältning när stora allmänningsskogar tilldelades Ludvika. De klarade sig dock ändå fram till hyttans nedläggning vid mitten på 1800-talet och därefter genom inhyrd blåsning i Marnäs hytta i Ludvika. Fortfarande har byn en karaktär av äldre by. Kring hagen står det rester efter sten- och trägärdsgårdar. Djurhållningen har säkerligen lång tradition.
Dokument & bilder
Media
Inga mediefiler är registrerade för personen.
Belägg
Källhänvisningar
Inga källhänvisningar är kopplade till registrerade händelser.
Visa ursprunglig GEDCOM-data
1 _UID 09C77005B87BB9874B0DEF20CE0F7C926291 1 NAME Lars Lasse /Ragvaldsson/ 2 GIVN Lars Lasse 2 SURN Ragvaldsson 1 SEX M 1 RIN I1277 1 BIRT 2 DATE 1490 2 PLAC Grangärde, Kopparbergs län 3 MAP 4 LATI N60.26158 4 LONG E14.98112 2 _PLC @784@ 1 DEAT 2 DATE 1572 2 PLAC Grangärde, Kopparbergs län 3 MAP 4 LATI N60.26158 4 LONG E14.98112 2 _PLC @784@ 1 OCCU Nämdeman 1 OCCU Bergsfogde 1 NOTE Under det s k Nordiska sjuårskriget 1563-1570 erövrade danskarna den för Sverig 2 CONC e viktiga fästningen Älvsborg vid Göta älvs utlopp i Skagerack. I freden i Stett 2 CONC in 1570 bestämdes att svenskarna skulle betala 150 000 riksdaler för att få Älvs 2 CONC borg tillbaka. Detta var en enorm summa på den här tiden. Danskarna hoppades vä 2 CONC l att få behålla fästningen. De Svenska statsfinanserna var redan förut hårt ans 2 CONC trängda, så för att kunna betala lösensumman var man 1571 tvungen att ta ut en e 2 CONC xtraskatt över hela riket, den s k Älvsborgs lösen. Alla besuttna skulle betal 2 CONC a en tiondelen av värdet på det lösöre i guld, silver, penningar, koppar, mässin 2 CONC g, tenn, järn och boskap m m de ägde. Vid denna beskattning upprättades längde 2 CONC r över de skattskyldiga. Dessa längder är till stor utsträckning bevarade och ut 2 CONC gör en viktig och väl använd källa till 1500-talets lokal- och personhistoria 2 CONC . I längden över Grangärde socken (som då även omfattade nuvarande Ludvika försa 2 CONC mling) är det en man som genom sin förmögenhet speciellt utmärker sig, nämlige 2 CONC n LASSE RAVALSSON i Norrvik. Den av honom betalade skatten uppgick till en tredj 2 CONC edel av hela socknens skattesumma. (Det var femtio skattskyldiga i socknen.) Ska 2 CONC ttelängden tillåter oss att få en inblick i familjens ekonomiska förhållanden. L 2 CONC ASSE ägde 420 lod* silver, 21 * lisspund* koppar, * lisspund tenn, 2 veckosten m 2 CONC alm, 81 skeppund* tackjärn och 3 * skeppund stångjärn. Som enda person i sockne 2 CONC n hade han dessutom kontanta medel, inte mindre än 200 mark penningar. I fähuse 2 CONC t lär det ha varit ganska fullt: Han ägde 13 kor, 5 ungnöt, 13 getter och 5 svin 2 CONC . Alltsammans värderades till 3366 mark och 2 öre varav en tiondelen gör 336 mar 2 CONC k och 5 öre. Som en jämförelse kan nämnas att Dalarnas högst beskattade, den mäk 2 CONC tige fogden Knut Pertsson i Varggården vid MinSläkt 3.4 Programmet tillhör: Rick 2 CONC ard Grusell 2008-04-13 Sida 57 (74) Kopparberget, var beskattad för 3688 * mark 2 CONC . Medeltaxeringen per skattebetalande var i Dalarna 102 mark och i Grangärde de 2 CONC t dubbla, 204 mark. Lasse tycks ha dött strax efter denna taxering. Han möter os 2 CONC s endast en gång till; i 1572 års tiondelängd. Dessförinnan träffar vi på hono 2 CONC m desto oftare, allra först i 1539 års längd över årliga räntan. När Gustav Vas 2 CONC a omkring 1540 lät lägga upp räkenskaper för fögderierna var den viktigaste inko 2 CONC mstverifikatonen "årliga räntan", en årligen förnyad förteckning på bl a de skat 2 CONC tskyldiga fastigheterna. I Norrvik beskattas 1539 två gårdar: Lasse Ravalssons o 2 CONC ch Bengt Arvidssons. De hade ditintills betalat 2* hundrade osmund* i hyttgäld t 2 CONC illsammans. Nu "föröktes" deras skatt till det dubbla, 1 fat osmund, alltså * fa 2 CONC t vardera. Denna hyttgäld kvarstod under resten av 1500-talet. (Vissa andra skat 2 CONC ter tillkom dock.) Hyttgälden var en skatt som utgick på hyttdriften. Man kan al 2 CONC ltså sluta sig till att Lasse och hans granne tillsammans drev en osmundshytta 2 CONC . I dessa hyttor framställdes järn vid en relativt låg temperatur. Osmundshyttor 2 CONC na var 1539 helt förhärskande i Grangärde; först 1558 uppfördes av kronan den fö 2 CONC rsta tackjärnshyttan i Grangärde, vid Ludvika ström. Kvaliteten på osmundsjärne 2 CONC t var ganska låg, och kronan propagerade ivrigt för att bergsmännen skulle överg 2 CONC å till tackjärnstillverkning. Tackjärnet tillverkades i hyttor med högre tempera 2 CONC tur, i vilket järnet smältes helt. Produkten, tackjärnet innehöll dock mycket ko 2 CONC l, vilket gjorde det osmidbart. För att få bort kolet "färskades" järnet i stång 2 CONC järnssmedjor i vilka användes en stor vattendriven hammare. Lasse Ravalsson syne 2 CONC s ha varit en föregångsman i trakten på detta område, eftersom han omkring 156 2 CONC 0 tycks ha låtit bygga en tackjärnshytta och en stångjärnssmedja. I årliga ränta 2 CONC n 1562-1564 beskattas han med 1 skeppund stångjärn för "en hammarsmedja". Från 1 2 CONC 565-1568 finns inga längder bevarade. I 1569 och följande års längder finns inge 2 CONC n notering om någon stångjärnssmedja. Han torde dock ha haft den kvar eftersom h 2 CONC an vid beskattningen för Älvsborgs lösen ägde stångjärn. Möjligen kan han ha fåt 2 CONC t skattefrihet på smedjan. Att Lasse så väl höll sig framme med nymodigheterna i 2 CONC nom bergsbruket torde hänga samman med att han åtminstone 1550-1558 var bergsfog 2 CONC de i Västerbergslagen. Som ovan nämnts torde Lasse ha dött strax efter taxeringe 2 CONC n för Älvsborgs lösen 1571. I 1572 års längd över årliga räntan står en i övrig 2 CONC t obekant Tidik Larsson för gården. 1573 och följande år är det istället Widik H 2 CONC ansson, Lasses sonson som redovisas. Förutsatt att Tidik Larsson inte är en fels 2 CONC krivning för Widik Hansson, kan man anta att Tidik var son till Lasse Ravalsson 2 CONC . Den som till slut övertog gården efter Lasses död var dock sonsonen Widik. Den 2 CONC ne bör då ha varit i tjugofemårsåldern ty när han 1628 dör uppges han var "wid p 2 CONC ass 80 åhr". Hans far Hans Larsson har tydligen dött före sin far Lasse Ravalsso 2 CONC n, eftersom han aldrig förekommer i längderna över årliga räntan. Ytterligare e 2 CONC n notis om Lasses barn finns. I en saköreslängd från 1551 uppges nämligen att La 2 CONC sse har fått böta 100 mark örtug "för sin dotthr, hon låg j skylskap medh sin br 2 CONC odhr. Brottet är grovt, och bötessumman följaktligen hög. Vilka av Lasses barn d 2 CONC et gäller låter sig inte bestämmas. 2 CONT 2 CONT Samtliga uppgifter från Mikael Ehrin, Sävedalen, 2002-09-15. 2 CONT 2 CONT Hämtat från http://www.grangardebygden.com: 2 CONT 2 CONT Norrvik som fordom skrevs Norrgovik, är en by med gamla anor. Under slutet av 14 2 CONC 00-talet flyttade Rafwall Mattsson från Klenshyttan till Norrvik. 1530 fanns e 2 CONC n hytta (nr 5) i drift och 1562 även en hammarsmedja. Stor delägare i hyttan va 2 CONC r då den rike Lasse Raffualsson. Under 1700-talet var flera generationer av de 2 CONC n kända bergsmanssläkten Fischer andelsägare. När Ludvika bruk såldes ut på 1700 2 CONC -talet var det Fischers strävan att förvärva bruket. Önskemålet gick om intet. H 2 CONC undra år senare var förhållandena omvända. Bruket hade då istället förvärvat åts 2 CONC killiga andelar i Norrviks hytta. Bergsmännen fick svårt att få fram kol till si 2 CONC n smältning när stora allmänningsskogar tilldelades Ludvika. De klarade sig doc 2 CONC k ändå fram till hyttans nedläggning vid mitten på 1800-talet och därefter geno 2 CONC m inhyrd blåsning i Marnäs hytta i Ludvika. Fortfarande har byn en karaktär av ä 2 CONC ldre by. Kring hagen står det rester efter sten- och trägärdsgårdar. Djurhållnin 2 CONC gen har säkerligen lång tradition. 2 CONT 1 FAMC @F358@ 1 FAMS @F353@ 1 FAMS @F367@ 1 _GRP @G148@ 1 CHAN 2 DATE 1 SEP 2018 3 TIME 12:25:23