Lars Lasse Ragvaldsson

1 _UID 09C77005B87BB9874B0DEF20CE0F7C926291
1 NAME Lars Lasse /Ragvaldsson/
2 GIVN Lars Lasse
2 SURN Ragvaldsson
1 SEX M
1 RIN I1277
1 BIRT
2 DATE 1490
2 PLAC Grangärde, Kopparbergs län
3 MAP
4 LATI N60.26158
4 LONG E14.98112
2 _PLC @784@
1 DEAT
2 DATE 1572
2 PLAC Grangärde, Kopparbergs län
3 MAP
4 LATI N60.26158
4 LONG E14.98112
2 _PLC @784@
1 OCCU Nämdeman
1 OCCU Bergsfogde
1 NOTE Under det s k Nordiska sjuårskriget 1563-1570 erövrade danskarna den för Sverig
2 CONC e viktiga fästningen Älvsborg vid Göta älvs utlopp i Skagerack. I freden i Stett
2 CONC in 1570 bestämdes att svenskarna skulle betala 150 000 riksdaler för att få Älvs
2 CONC borg tillbaka. Detta var en enorm summa på den här tiden. Danskarna hoppades vä
2 CONC l att få behålla fästningen. De Svenska statsfinanserna var redan förut hårt ans
2 CONC trängda, så för att kunna betala lösensumman var man 1571 tvungen att ta ut en e
2 CONC xtraskatt över hela riket, den s k Älvsborgs lösen. Alla besuttna skulle betal
2 CONC a en tiondelen av värdet på det lösöre i guld, silver, penningar, koppar, mässin
2 CONC g, tenn, järn och boskap m m de ägde. Vid denna beskattning upprättades längde
2 CONC r över de skattskyldiga. Dessa längder är till stor utsträckning bevarade och ut
2 CONC gör en viktig och väl använd källa till 1500-talets lokal- och personhistoria
2 CONC . I längden över Grangärde socken (som då även omfattade nuvarande Ludvika försa
2 CONC mling) är det en man som genom sin förmögenhet speciellt utmärker sig, nämlige
2 CONC n LASSE RAVALSSON i Norrvik. Den av honom betalade skatten uppgick till en tredj
2 CONC edel av hela socknens skattesumma. (Det var femtio skattskyldiga i socknen.) Ska
2 CONC ttelängden tillåter oss att få en inblick i familjens ekonomiska förhållanden. L
2 CONC ASSE ägde 420 lod* silver, 21 * lisspund* koppar, * lisspund tenn, 2 veckosten m
2 CONC alm, 81 skeppund* tackjärn och 3 * skeppund stångjärn. Som enda person i sockne
2 CONC n hade han dessutom kontanta medel, inte mindre än 200 mark penningar. I fähuse
2 CONC t lär det ha varit ganska fullt: Han ägde 13 kor, 5 ungnöt, 13 getter och 5 svin
2 CONC . Alltsammans värderades till 3366 mark och 2 öre varav en tiondelen gör 336 mar
2 CONC k och 5 öre. Som en jämförelse kan nämnas att Dalarnas högst beskattade, den mäk
2 CONC tige fogden Knut Pertsson i Varggården vid MinSläkt 3.4 Programmet tillhör: Rick
2 CONC ard Grusell 2008-04-13 Sida 57 (74) Kopparberget, var beskattad för 3688 * mark
2 CONC . Medeltaxeringen per skattebetalande var i Dalarna 102 mark och i Grangärde de
2 CONC t dubbla, 204 mark. Lasse tycks ha dött strax efter denna taxering. Han möter os
2 CONC s endast en gång till; i 1572 års tiondelängd. Dessförinnan träffar vi på hono
2 CONC m desto oftare, allra först i 1539 års längd över årliga räntan. När Gustav Vas
2 CONC a omkring 1540 lät lägga upp räkenskaper för fögderierna var den viktigaste inko
2 CONC mstverifikatonen "årliga räntan", en årligen förnyad förteckning på bl a de skat
2 CONC tskyldiga fastigheterna. I Norrvik beskattas 1539 två gårdar: Lasse Ravalssons o
2 CONC ch Bengt Arvidssons. De hade ditintills betalat 2* hundrade osmund* i hyttgäld t
2 CONC illsammans. Nu "föröktes" deras skatt till det dubbla, 1 fat osmund, alltså * fa
2 CONC t vardera. Denna hyttgäld kvarstod under resten av 1500-talet. (Vissa andra skat
2 CONC ter tillkom dock.) Hyttgälden var en skatt som utgick på hyttdriften. Man kan al
2 CONC ltså sluta sig till att Lasse och hans granne tillsammans drev en osmundshytta
2 CONC . I dessa hyttor framställdes järn vid en relativt låg temperatur. Osmundshyttor
2 CONC na var 1539 helt förhärskande i Grangärde; först 1558 uppfördes av kronan den fö
2 CONC rsta tackjärnshyttan i Grangärde, vid Ludvika ström. Kvaliteten på osmundsjärne
2 CONC t var ganska låg, och kronan propagerade ivrigt för att bergsmännen skulle överg
2 CONC å till tackjärnstillverkning. Tackjärnet tillverkades i hyttor med högre tempera
2 CONC tur, i vilket järnet smältes helt. Produkten, tackjärnet innehöll dock mycket ko
2 CONC l, vilket gjorde det osmidbart. För att få bort kolet "färskades" järnet i stång
2 CONC järnssmedjor i vilka användes en stor vattendriven hammare. Lasse Ravalsson syne
2 CONC s ha varit en föregångsman i trakten på detta område, eftersom han omkring 156
2 CONC 0 tycks ha låtit bygga en tackjärnshytta och en stångjärnssmedja. I årliga ränta
2 CONC n 1562-1564 beskattas han med 1 skeppund stångjärn för "en hammarsmedja". Från 1
2 CONC 565-1568 finns inga längder bevarade. I 1569 och följande års längder finns inge
2 CONC n notering om någon stångjärnssmedja. Han torde dock ha haft den kvar eftersom h
2 CONC an vid beskattningen för Älvsborgs lösen ägde stångjärn. Möjligen kan han ha fåt
2 CONC t skattefrihet på smedjan. Att Lasse så väl höll sig framme med nymodigheterna i
2 CONC nom bergsbruket torde hänga samman med att han åtminstone 1550-1558 var bergsfog
2 CONC de i Västerbergslagen. Som ovan nämnts torde Lasse ha dött strax efter taxeringe
2 CONC n för Älvsborgs lösen 1571. I 1572 års längd över årliga räntan står en i övrig
2 CONC t obekant Tidik Larsson för gården. 1573 och följande år är det istället Widik H
2 CONC ansson, Lasses sonson som redovisas. Förutsatt att Tidik Larsson inte är en fels
2 CONC krivning för Widik Hansson, kan man anta att Tidik var son till Lasse Ravalsson
2 CONC . Den som till slut övertog gården efter Lasses död var dock sonsonen Widik. Den
2 CONC ne bör då ha varit i tjugofemårsåldern ty när han 1628 dör uppges han var "wid p
2 CONC ass 80 åhr". Hans far Hans Larsson har tydligen dött före sin far Lasse Ravalsso
2 CONC n, eftersom han aldrig förekommer i längderna över årliga räntan. Ytterligare e
2 CONC n notis om Lasses barn finns. I en saköreslängd från 1551 uppges nämligen att La
2 CONC sse har fått böta 100 mark örtug "för sin dotthr, hon låg j skylskap medh sin br
2 CONC odhr. Brottet är grovt, och bötessumman följaktligen hög. Vilka av Lasses barn d
2 CONC et gäller låter sig inte bestämmas.
2 CONT
2 CONT Samtliga uppgifter från Mikael Ehrin, Sävedalen, 2002-09-15.
2 CONT
2 CONT Hämtat från http://www.grangardebygden.com:
2 CONT
2 CONT Norrvik som fordom skrevs Norrgovik, är en by med gamla anor. Under slutet av 14
2 CONC 00-talet flyttade Rafwall Mattsson från Klenshyttan till Norrvik. 1530 fanns e
2 CONC n hytta (nr 5) i drift och 1562 även en hammarsmedja. Stor delägare i hyttan va
2 CONC r då den rike Lasse Raffualsson. Under 1700-talet var flera generationer av de
2 CONC n kända bergsmanssläkten Fischer andelsägare. När Ludvika bruk såldes ut på 1700
2 CONC -talet var det Fischers strävan att förvärva bruket. Önskemålet gick om intet. H
2 CONC undra år senare var förhållandena omvända. Bruket hade då istället förvärvat åts
2 CONC killiga andelar i Norrviks hytta. Bergsmännen fick svårt att få fram kol till si
2 CONC n smältning när stora allmänningsskogar tilldelades Ludvika. De klarade sig doc
2 CONC k ändå fram till hyttans nedläggning vid mitten på 1800-talet och därefter geno
2 CONC m inhyrd blåsning i Marnäs hytta i Ludvika. Fortfarande har byn en karaktär av ä
2 CONC ldre by. Kring hagen står det rester efter sten- och trägärdsgårdar. Djurhållnin
2 CONC gen har säkerligen lång tradition.
2 CONT
1 FAMC @F358@
1 FAMS @F353@
1 FAMS @F367@
1 _GRP @G148@
1 CHAN
2 DATE 1 SEP 2018
3 TIME 12:25:23