Anders (Andreas) Gevert

1 REFN 7824
2 TYPE Genney
1 _UID 3E2038BB1F997A9DF8F7A8A18076B4B379D1
1 NAME Anders (Andreas) /Gevert/
2 GIVN Anders (Andreas)
2 SURN Gevert
1 SEX M
1 RIN I1112
1 BIRT
2 DATE ABT 1580
2 NOTE Källa: Smedskivan 4.
1 NOTE Anders Gevert.
2 CONT Hammarsmed i Forsmark och Västland. (ÖH).
2 CONT
2 CONT Barn:
2 CONT Jakob Andersson Gevert, född 1600 ca, död 1670 ca
2 CONT Jost Andersson Gevert, född 1605 ca, död 1682 ca
2 CONT Anders Gevert, född 1610 ca
2 CONT Klas Andersson Gevert, född 1615 ca
2 CONT
2 CONT -----------------------------------------------------------------------------
2 CONT
2 CONT
2 CONT Släkten Geverts
2 CONT ursprung
2 CONT
2 CONT Inledning
2 CONT "Smedsläkten Gäfvert kom till Sverige i början av 1600-talet i samband med den s
2 CONC tora invandringen av smeder från nuvarande Belgien. Många av dessa smeder var va
2 CONC lloner, men det var också många som var flamländare, fast alla i Sverige fått be
2 CONC tecknkningen valloner. Gäfvert har sannolikt flamländskt ursprung. Ett tecken p
2 CONC å detta är att stavningen Kiefwert är vanlig i de äldsta svenska källorna. Tje-l
2 CONC judet kan vara ett försök att notera det holländska sche-ljudet, som ligger gans
2 CONC ka långt bak i halsen. Senare förekommer ett flertal stavningar av namnet, exemp
2 CONC elvis Jäwert, Gefwert, Gäfvert och Gävert. I de första generationerna förekomme
2 CONC r förnamnen Andreas, Henrik och Jost ofta. Alla är vanliga holländska namn.
2 CONT
2 CONT Enligt svenskättlingen Walter S. Gefvert, som under 1930-40-talen forskade om sl
2 CONC äkten, kom den närmast från Liége. Enligt honom var släkten där bekant med Loui
2 CONC s de Geer, och kan ha värvats av honom.
2 CONT
2 CONT Den första kända medlemmen av släkten i Sverige är Andreas (eller Anders) Gäfver
2 CONC t, som var verksam vid Västlands bruk i Uppland. Han förekommer i Forsmarks mant
2 CONC alslängd 1627-30. I hans hushåll förekommer Anders, Jacob, Klas och Jost, uppenb
2 CONC arligen söner. Där kan ha funnits flera; sannolikt även en Henrik, eftersom dett
2 CONC a namn är vanligt redan i mitten av 1600-talet. Walter spekulerar om en son Abra
2 CONC ham, men det namnet finns inte belagt i Sverige förrän tidigast på 1690-talet.
2 CONT
2 CONT Från Västland spred sig släkten över Västmanland. Anders Gäfvert förekommer vi
2 CONC d Semla bruk i Västanfors från 1745, Klas Gäfvert i Nora från 1642.
2 CONT
2 CONT Under andra hälften av 1600-talet kan man urskilja tre grenar av släkten. En utg
2 CONC år från Jacob Andersson Gäfvert. Hans ättlingar finns företrädesvis i Västanfors
2 CONC , Söderbärke, Malingsbo och kringliggande socknar. En annan gren utgår från Ada
2 CONC m Gäfvert, verksam i Nora, Näsby, Skagershult och Amnehärad. Han kan ha varit so
2 CONC n till Jacob, men troligare till den ovannämnde Klas Gäfvert. Adams ättlingar fi
2 CONC nns företrädesvis i Värmland. En tredje gren utgår från Henrik Gäfvert, verksa
2 CONC m i Ramnäs. Han kan ha varit son till Anders Andersson Gäfvert, dvs sonson til
2 CONC l den svenske stamfadern. Hans ättlingar finns i flera generationer i Ramnäs.
2 CONT
2 CONT Dessa tre huvudgrenar, samt ett par mindre, finns sammanställda av Örjan Hedenbe
2 CONC rg i nr 6 och nr 8 av serien Svenska Smedsläkter, utgiven av Föreningen för Smed
2 CONC släktsforskning."
2 CONT
2 CONT Inledningen skriven av Gevertforskaren
2 CONT [Örjan Hedenberg]
2 CONT
2 CONT
2 CONT
2 CONT 1947 7/4 skrev amerikanen Walter S. Gefvert ett brev om sina forskningar om släk
2 CONC ten Gevert till en avlägsen svensk släkting. Walter hade forskat grundligt om sl
2 CONC äktens släktens anor och ansåg sig ha funnit rötter i Brabant. Det är viktigt at
2 CONC t påpeka att en del av de fakta som läggs fram är ännu inte bekräftade av nutid
2 CONC a forskare, men kanske kan de vara av intresse för i Sverige levande Gevertättli
2 CONC ngar.
2 CONT
2 CONT Detta brev har jag fått från Örjan Hedenberg (se ovan), som håller på att kartlä
2 CONC gga hela den svenska grenen. Örjan har troligen den största databasen om släkte
2 CONC n Gevert. Om du behöver någon hjälp med dina Gevert-anor eller om du tror att d
2 CONC u har någon information om släkten som Örjan skulle kunna ha glädje av är han gl
2 CONC ad om du skickar honom ett mail (klicka på hans namn ovan).
2 CONT
2 CONT De frågetecken som finns i texten är ditsatta av Walter själv. Några uppgifter o
2 CONC ch namn är rättade/kompletterade, se nederst.
2 CONT
2 CONT Avslutningsvis vill jag säga att många av uppgifterna i denna text inte är bekrä
2 CONC ftade av nutida forskare och skall därför endast ses som spekulationer om släkte
2 CONC ns ursprung. Jag tycker dock att brevet ger en intressant miljöbild, och borde d
2 CONC ärför vara av intresse för alla Gevert-ättlingar.
2 CONT
2 CONT Släkten Gäfvert i Belgien
2 CONT Översättning av brev från Walter S. Gefvert, skrivet 1947-04-07
2 CONT
2 CONT "... Min farfar Adam Gefvert kom till detta land från Sverige 1869. Jag har spår
2 CONC at mina förfäder i sju generationer från 1700 till min farfars tid, och de var a
2 CONC lla mästersmeder vid olika järnbruk i Sverige. Det faktum att Du har skrivit his
2 CONC toriska och tekniska artiklar samt besökt Georg Washingtons grav i Mount Verno
2 CONC n visar ett karakteristiskt drag hos Gefvert-arna, nämligen att släkten har rik
2 CONC a historiska kontakter. I min barndom (jag är nu runt 60), växte jag upp bland s
2 CONC venskar och vvisste inte att min släkt var av vallonskt ursprung, men när jag bl
2 CONC ev äldre noterade jag särdrag som inte fanns hos svenskar. För ungefär 30 år sed
2 CONC an väcktes min nyfikenhet då jag stötte på namnet Louis de Geer och vallonerna
2 CONC . Sedan dess har jag studerat vår historia och har läst och kopierat William Ell
2 CONC iott Griffisþ "Vallonernas historia". Jag har samlat många uppgifter i Kongressb
2 CONC iblioteket i Washington och Folkbiblioteket i New York.
2 CONT
2 CONT Min äldsta kända förfader i Sverige var Adam Gefvert som föddes omkring 1655 oc
2 CONC h från 1700 till sin död 1713 var hammarmästare i Ribbingsfors i Amnehärad, Skar
2 CONC aborgs län. Hans son hette Claes. Tredje generationen var Abraham Claesson, mäst
2 CONC ersmed vid Svartå och Låssnäs. Hans son Abraham var mästersmed vid Bo, och han
2 CONC s son Adam var min farfar, som var mästersmed vid Borggård i Hällestad och Lator
2 CONC p i Finspång. De var mest kanongjutare. Under de första generationerna i Sverig
2 CONC e hade de ofta namn som Abraham, Adam, Claes och Johan, speciellt Abraham och Ad
2 CONC am. Jag tror att orsaken är att de är uppkallade efter några framstående persone
2 CONC r som hette så.
2 CONT
2 CONT Det finns en lucka mellan den första Gefvert-en i Sverige och min förfader Adam
2 CONC . I sökandet efter mina förfäders bakgrund har jag ingående studerat Sveriges hi
2 CONC storia, eftersom det är tydligt att de har en hel del med denna att göra. Jag ha
2 CONC r försökt att fylla luckan. Från tillförlitlig källa vet jag att den första förf
2 CONC adern kom till Sverige med Louis de Geer. Jag låter nu en genealog söka i de Gee
2 CONC rs arkiv i Stockholm och Lövsta.
2 CONT
2 CONT I New Yorks folkbibliotek finns en sällsynt bok, skriven av Butkens (?) under 16
2 CONC 00- eller 1700-talet, som beskriver Brabants historia på ett bra sätt. Där finn
2 CONC s också tre böcker som innehåller genealogier över släkten Gevsert eller Gevart
2 CONC , från vilken jag efter alla års forskning tror att vi härstammar. Dessa tre böc
2 CONC ker har jag haft som grund för forskningen. De är:
2 CONT
2 CONT 1. "Stambook van den Frieschen Adel" av Hettema (?) och Halmarl (?).
2 CONT 2. "Nobelesse de Pays-Bas - Recherches genealogique concerne la Descendans et l
2 CONC a Consinguente de Messire Hubert Gevaerts, Conseiller de la Reine Dousirere (?
2 CONC ) de Hongrie" av Herckenrode.
2 CONT 3. "Wapenboek van den Nederlandsche Ader" av Reestap (?).
2 CONT
2 CONT .... Griffisþ bok har tidigare nämnts. Den skrevs vid samma tid som firandet a
2 CONC v New Yorks 300-årsjubileum 1923. Holländarna fick äran av grundandet 1623. Emel
2 CONC lertid var det valloner som kom hit under holländsk beteckning. Ett monument res
2 CONC tes över vallonerna. Det belgiska fotoföretaget Gevaert förlade på grund av krig
2 CONC et sitt huvudkontor till New York, och en Gevaert styr fortfarande företaget. Ha
2 CONC n är en nära vän till USAs förre president Herbert Hoover. För ungefär 50 år sed
2 CONC an var den kände kyrkomusikern Francis Gevaert belgare. Hna komponerade Julvaggv
2 CONC isa, som spelas och sjungs i många kyrkor här vid jultiden.
2 CONT
2 CONT Ingen av mina förfäder stavade sitt namn Jäfvert eller Jävert, men jag förstår a
2 CONC tt dessa namn är vanliga i Dalarna. I bruksregistren var den vanligaste stavning
2 CONC en Jävert. Mina kända förfäder levde i Närke mellan 1700 och 1835, och måste inn
2 CONC an dess ha bott någon annanstans i Sverige. Jag anser att de bodde i Västmanlan
2 CONC d eller Dalarna. Min förfader Adam, som var född omkring 1653, hade också sönern
2 CONC a Henrik och Matthias. De kan vara uppkallade efter Henrik Pripp (Tripp?) och Ma
2 CONC tthias de GGeer, som hade anknytning till Västmanland och Dalarna. .... Jag förm
2 CONC odar att Du är bekant med E.W. Dahlgrens skrifter om Louis de Geer och vallonern
2 CONC a, liksom även med andra skribenter. Jag är benägen att tro att efter Louis de G
2 CONC eers död 1652 en av våra förfäder, troligen en Abraham eller hans son, hadeförbi
2 CONC ndelser med Jacob de la Gardies bruk i Ludvika i Dalarna och Henrik Horns bru
2 CONC k i Västmanland. Ribbingsfors hörde 1700 till familjen Posse, krigare under Kar
2 CONC l XII, och där fanns nära släktskap mellan Henrik Horn och Posse. En Posse var v
2 CONC id denna tid ståthållare i Västmanland.
2 CONT
2 CONT I många år trodde jag att namnet betydde det som Du nämnde, men efter att ha kom
2 CONC mit i kontakt med genealogierna har jag fått reda på det verkliga ursprunget. Ve
2 CONC rt betyder "grön" på franska. Exempelvis betyder vår stat Vermont "gröna berg"
2 CONC . Det eengelska ordet verdure (=grönska) betyder grön syftande på levande växter
2 CONC . Från ett antal tillförlitliga källor är det definitivt klart att släkten är va
2 CONC llonsk. Detta faktum betyder att de på 1600-talet kom från Brabant, vallonerna
2 CONC s hemtrakt. Det faktum att namnet Gevaerts är flamländskt, det framgår av "aerts
2 CONC "-delen, knyter släkten till trakten kring Antwerpen. Vid den tid då Gevaerts-ar
2 CONC na bodde i Brabant, bodde de i en provins känd som grevskapet Antwerpen. Detta g
2 CONC revskap bestod av städerna Antwerpen, Malines, Furnhout (?), Hererstals (?) oc
2 CONC h Liec. Alla dessa platser kan återfinnas på en nutida karta över Belgien. Enlig
2 CONC t de genealogier som nämnts tidigare var släkten gammal och hörde till de finar
2 CONC e i Brabant. Näre Rethy, innte långt från Hererstals, fanns ett område kallat Ge
2 CONC warts. År 1160 gjorde två bröder, G... och Remboldus Gevars (latin: Gevartius, v
2 CONC allonska eller franska: Gevarts) tjänst hos Godfrey III, hertig av Brabant, i et
2 CONC t krig mot en rik familj. Godfrey III av huset Lovain (?) var framgångsrik, oc
2 CONC h de två bröderna erhöll flera värdefulla egendomar i grevskapet Antwerpen. År 1
2 CONC 176 deltog en William Godevaerts i ett av korstågen till det heliga landet. I e
2 CONC n tidskrift i New Yorks folkbibliotek, ""Bijdragen tot de Geschiedenis", finns e
2 CONC n redogörelse för Berendrecht, en socken i Antwerpen, vid tiden för förläningarn
2 CONC a till bröderna. Där finns också en sorts skattebok för tiden 1380 till 1430, dä
2 CONC r familjenamn som Gaeverz, Godevaerts och van Wert (eller van Weerd) förekomme
2 CONC r i orter som Vorselaer, Ostmale, Nordervyck, Duffie och Geele (?). Dessa ortnam
2 CONC n återfinns också på dagens kartor över området Antwerpen. Nära Torgular (?) fin
2 CONC ns ett litet vattendrag kallat Vert (Verd), d v s på franska De Vert och på holl
2 CONC ändska van Weert, även Godevaert. Som förnamn vid denna tid betydde det Godfrey.
2 CONT
2 CONT Enligt genealogierna blev Henry Godevaerts den förste riddaren år 1292. I slage
2 CONC t vid Woeringen (?), som ägde rum 1288, vann hertig Johan I av Brabant hertigdöm
2 CONC ets oberoende av tysk överhöghet. Under följande sekler var Brabant, under herti
2 CONC garna Johan II, Johan III samt Weneelaus och Johanna, ett mäktigt hertigdöme so
2 CONC m var i krig med västliga grannar. År 1356 erhöll Walterus Gewarts, ledare för s
2 CONC ju andra ädlingar från Furnhout, adelsrättigheter i samband med installerandet a
2 CONC v Weneelaus och Johanna som hertig och hertiginna. År 1356 föll hans son Jan Gev
2 CONC arts i slaget vid Basurer (?), där denne som ledare för Furnhouts trupper slog
2 CONC s mot greven av Flandern. Hans kusin var Jan Godevaerts, borgmästare i Lovain oc
2 CONC h medlem av hertigparets Höga råd.
2 CONT
2 CONT Den förste kände förfadern var Wallem (?) Gevarts, vars gemål fru Matilda av Ouw
2 CONC en (numera Grobbendonck, ligger nära Hererstals). Han var krigare och föll i e
2 CONC n drabbning år 1377. Hans son Jan Gevarts finns omnämnd som vigd 1405 och avlide
2 CONC n 1429 (?). I tredje generationen finns hans son Jan Gevarts som äktade en jungf
2 CONC ru från Liège. Deras son Jan bodde i Furnhout år 1470.
2 CONT
2 CONT Hertigparet Weneelaus och Johanna efterlämnade inga arvingar, så hertigdömet Bra
2 CONC bant kom i händerna på hertigen av Burgund och förenades med Hainaut och Holler
2 CONC t (?). Under 1300-talet hade släkten Gevarts stått högt i gunst hos hertigarna
2 CONC , och under 1400-talet, när Brabant hörde till huset Burgund, var Johan (eller J
2 CONC an) i andra, tredje och fjärde generationerna medlemmar i Rådet. Den senaste fic
2 CONC k det högsta ämbetet under Filip den gode.
2 CONT
2 CONT Under den sjätte generationen ändras stavningen av släktnamnet från det vallonsk
2 CONC a Gevarts till det flamländska Gevaerts. I denna generation finns två grenar. Bå
2 CONC da använder flamländsk stavning och har anknytning till Antwerpen. Antwerpen lå
2 CONC g i Brabant nära gränsen till Flandern, och hörde efter 1356 till grevskapet Fla
2 CONC ndern. Efter 1470 kom habsburgarna i besittning av Burgund. Under Karl (1510-155
2 CONC 8) hade Brabants adel liten makt. Karl var 1517 hertig av Burgund och blev senar
2 CONC e kung av Spanien. 1520 blev han som Karl V kejsare i det heliga romerska riket
2 CONC . Mycket lite är känt om den femte generationen, då uppdelningen i två grenar äg
2 CONC de rum. Att grenarna är besläktade visas av att de stavar sitt namn på samma sät
2 CONC t och att de använder samma vapensköld (rött grund med 6 fält i guld eller silve
2 CONC r). Det är tydligt att femte generationens Gevaerts var bröder.
2 CONT
2 CONT Hans Gevaerts hade flera barn:
2 CONT
2 CONT 1. Hans Gevaerts, som gifte sig med en dotter till en Schout (Bailiff) från et
2 CONC t av granndistrikten.
2 CONT 2. En dotter, som gifte sig med en kapten Ram (?) från Rotterdam, en gammal holl
2 CONC ändsk adelsfamilj.
2 CONT 3. Jacob Gevaerts, som gifte sig med en Rijcken (?) och vars son gifte in si
2 CONC g i en gammal adelssläkt från Dordrecht. Han blev ämbetsman i stadsstyrelsen, e
2 CONC n position som vid denna tid var förbehållen adeln.
2 CONT 4. Abraham Gevaerts, som var den förste som föddes i Dordrecht. Det enda som ä
2 CONC r känt om honom är att föddes 1586. Ingenting om äktenskap eller barn.
2 CONT
2 CONT År 1597 flydde adlesfamiljen de Geer från Liège och slog sig ner i Dordrecht. De
2 CONC n äldre de Geer blev bankir. Louis de Geer, som blev berömd i Sverige, hade fött
2 CONC s 1587. Han var således jämnårig med Abraham Gevaerts. de Geer och Gevaerts till
2 CONC hörde samma församling, S:t Augustine, och bodde på samma gata, Vingatan, uppenb
2 CONC arligen som grannar. En annan framstående familj i Dordrecht var köpmännen Pripp
2 CONC .
2 CONT
2 CONT Rättelser och tillägg
2 CONT Den Henrik Pripp (Tripp?) som nämns är troligen den Hendrik Trip som arrenderad
2 CONC e Julita tillsammans med Mathias De Geer.
2 CONT
2 CONT En kort antavla för Abraham Gevert, tagen ur "Nederlands Adelsboek, 1993".
2 CONT Dessa uppgifter är de enda i texten vilka kan sägas med säkerhet stämma.
2 CONT Med citat från ovan nämnda verk:
2 CONT
2 CONT 1. Abraham Gevert.
2 CONT
2 CONT
2 CONT Generation I
2 CONT 2. Jan Gevaerts Janzoon. Född 1552 i Antwerpen. Död i december 1627 i Dordrecht.
2 CONT "Jan Gevaerts Janszoon, born in Antwerp in 1552, went to live in Cologne (Koln
2 CONC ) and Neuss (both in Germany), where he in 1579 lived, in 1585 he went to Dordre
2 CONC cht (in The Netherlands) was a wine salesman. Died in December 1627 in Dordrecht
2 CONC ."
2 CONT
2 CONT Under 1400-talet fick huset Nassau stort inflytande. De fick herraväldet över Br
2 CONC eda, till vilket Furnhout hörde. År 1490 blev Henrik Lorent (?) av Nassau marki
2 CONC s av Antwerpen, och därmed över Furnhout, Liège, Hererstals och Antwerpen. Unde
2 CONC r Karrl V:s tid var Nassau den ledande adelssläkten och hade den näst högsta mak
2 CONC ten i Nederländerna. Den sjätte generationen levde ungefär mellan 1480 och 1550
2 CONC . Kejsaren, eller snarare de styrande över Nederländerna, hade skatteuppbördsmä
2 CONC n i Roermond. Efter 1550 blev Karl V impopulär och flyttade sitt (råd) från Nure
2 CONC mberg till Antwerpen. Fadern till den sjätte generationen förknippas med Nurembe
2 CONC rg och det tyska namnet Hans, vilket pekar på att han var i kejsarens tjänst uta
2 CONC nför sitt land. EEn egendomlig likhet mellan namnen Henrick och Reynier (?) indi
2 CONC kerar att femte generationens medlem kom från Furnhout och att han var i tjäns
2 CONC t hos greven av Nassau och prinsen av Oranien. Det är också sannolikt att han va
2 CONC r stationerad i Roermond och att hans söner i den sjätte generationen genom händ
2 CONC elsernas utveckling hamnade i Antwerpen under Karl V:s sista år. Jan Gevaert
2 CONC s i den sjätte generationen gifte sig med en Bruyzells (?). Många personer med d
2 CONC etta namn kom från samma trakt som Gevarts, nära Furnhout, vilket också pekar p
2 CONC å ett samband mellan de två släktgrenarna.
2 CONT
2 CONT Hans Gevaerts i den sjunde generationen föddes omkring 1550 och gifte sig med e
2 CONC n de Laet (?), även det ett namn förknippat med Furnhout. Han ägde ett hus kalla
2 CONC t "Tennfatet". Han var uppenbarligen en köpman som handlade med vitmetall (en le
2 CONC gering mellan bly och tenn som var en lyxartikel på den tiden). Den bästa vitmet
2 CONC allen producerades i Nuremberg, som var känt för sin kvalitet på formgivning oc
2 CONC h tillverkning. Den andra släktgrenen blev köpmän, eftersom adelsskapet inte had
2 CONC e någon varaktighet för härskarna. Filip II av Spanien övertog kronan efter si
2 CONC n far Karl V, och han var fientligt inställd mot adeln. Vilhelm den tyste, prin
2 CONC s av Oranien och en av Karl V:s favoriter, motarbetades av Filip II på grund a
2 CONC v avundsjuka. Filip II genomförde sin stränga inkvisition, protestanterna vänd
2 CONC e sig till adeln, vars huvadman var prinsen av Oranien. Till att börja med var d
2 CONC enne lutheran, men 1573 övergick han till den reformerta kyrkan. Nuremberg var d
2 CONC en första tyska stad som bleev luthersk och var en luthersk högborg. Allting pek
2 CONC ar på att den femte generationen Gevaerts bodde i Nuremberg, och kopplingen til
2 CONC l denna stad och till släkten Nassau, som vid denna tid lutade åt protestantisme
2 CONC n, gjorde honom välvilligt inställlld till Luther. 1573, samma år som prinsen a
2 CONC v Oranien övergick till den reformerta kyrkan, konverterade även Hans Gevaerts
2 CONC . Kort efter detta drog sig prinsen av Oranien tillbaka från Brabant till Hollan
2 CONC d, där han slog sig ner i Delft, inte långt från Dordrecht. År 1585 var Hans Gev
2 CONC aerts tvungen att av religiösa skäl fly från Antwerpen. Han begav sig först til
2 CONC l Köln och sedan till Neuss i Rhenlandet, där valloner och franska hugenotter ha
2 CONC de kolonier. Slutligen slog han sig ner i Dordrecht, där han blev vinhandlare. H
2 CONC an levde till 1620 (?).
2 CONT
2 CONT År 1610 hade Sverige i kriget mot Danmark förlorat Älvsborgs fästning. Danmark f
2 CONC ordrade en ersättning på 1 miljon riksdaler (andra Älvsborgs lösen). Sverige tvi
2 CONC ngades ta upp utländska lån. När dessa förföll hade Sverige svårt att få dem för
2 CONC längda, och Johan Skytte sändes till Holland. Sveriges agent där var Hugo Muys v
2 CONC an Holy (?), borgmästare i Dordrecht. Johan Skytte for dit och försökte förmå kö
2 CONC pmännen att förlänga lånet. Slutligen förlängde Louis de Geer lånet. Sveriges en
2 CONC da betalningsmedel var koppar från Kopparberg, som fraktades till Lübeck och til
2 CONC l Holland. Ett bolag grundades i Holland för att avyttra kopparen. Louis de Gee
2 CONC r fick även kontrakt på att utrusta den svenska armén. 1618 arrenderade han Fins
2 CONC pång och introducerade vallonsmidet. Familjen Pripp (Tripp?) engagerades också f
2 CONC ör att avyttra koppar och samarbetade med de Geer även vad gäller vapenframställ
2 CONC ningen.
2 CONT
2 CONT Det faktum att så lite är känt om Abraham Gevaerts i den åttonde generationen ty
2 CONC der på att han lämnade landet. Eftersom så många av mina förfäder i de äldsta sv
2 CONC enska generationerna heter Abraham, är det mycket troligt att de är uppkallade e
2 CONC fter honom. Hans mor var en de Laet. En Herman de Laet blev genom Marcus Kocks i
2 CONC nflytande mästare vid mässingsbruket i Skultuna. Marcus Kock var myntmästare i T
2 CONC yskland, där kallad van Eyck. Abrahams Gevaerts systerson (brorson?) gifte sig m
2 CONC ed en vavan Eyck, en släkt som i generationer hade ansvar för myntslagningen i D
2 CONC ordrecht. Louis de Geer hade intressen i handelsbolag engagerade i handel med Gu
2 CONC ldkusten i Afrika. Kapten för ett av fartygen var en Ruhken (?). En svåger til
2 CONC l Abraham var een kapten Rijnker (?). Jag är av den åsikten att Abraham Gevaert
2 CONC s var i tjänst hos Louis de Geer och Pripp, inte i järnhantering utan i kopparha
2 CONC ndeln, antagligen först i Lübeck, dit huvuddelen av den svenska kopparen fraktad
2 CONC es under trettioåriga kriget, och senare i Dalarna.
2 CONT
2 CONT gift 13/10 1573 i Antwerpen med
2 CONT
2 CONT 3. Barbara Aertsdochter de Laet. Begravd i december 1620 i Dordrecht.
2 CONT
2 CONT
2 CONT Generation II
2 CONT 4. Jan Gevaerts Janszoon.
2 CONT "He came from Roermond and went to Antwerp where, on 4 September 1551, he becam
2 CONC e a citizen. He kept a public house (herberg) where people sleep and drink, a gu
2 CONC est house. In Antwerp he owned the house 'de Tenne Schotel' on the Veemarkt (cat
2 CONC tle market)."
2 CONT
2 CONT 5. Digna Bruynseels.
2 CONT
2 CONT 6. Aert Denijszoon de Laet.
2 CONT
2 CONT 7. Catharina Schorenborch.
2 CONT
2 CONT Anledningen till att jag nämner Lübeck är följande. Omkring 1680 hade William Pe
2 CONC nn, grundaren av staten Pennsylvania, förmått invandrare från Nederländerna oc
2 CONC h Rhenlandet att slå sig ned i kolonin. En av främjarna av den tyska invandringe
2 CONC n till Germantown, numera en förort till Philadelphia, var en Johan Javert frå
2 CONC n Lübeck, en holländare. Han organiserade en sammanslutning känd som Frankfort C
2 CONC o. för att köpa 10 000 tunnland mark i Pennsylvania. 1700 (?) kom Johan Javert t
2 CONC ill Pennsylvania som William Penns sekreterare. Denne Johan Javert kan ha vari
2 CONC t en avkomling till Abraham Gevaerts, som kan ha förtyskat sitt namn. Det förkla
2 CONC rar i så fall varför många svenska medlemmar av släkten stavar Jävert eller Jäfv
2 CONC ert. Jag tror att ddenne Abraham Gevaerts (eller Javert), hade en son som var fa
2 CONC r till Adam Gefvert (1653-1713). Det är troligt att familjen efter sitt arbete m
2 CONC ed kopparfrakten hade anknytningar till Ludvika i Norbergs bergslag (gruvdistrik
2 CONC t), som styrdes av Jacob de la Gardie."
1 FAMS @F289@
1 _GRP @G148@
1 CHAN
2 DATE 5 AUG 2017
3 TIME 00:00:00